Aftonbladet – 28 februari 1866, sida 3

Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 51, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, hvarvid under förmiddagens plenum de 50 första punkterna genomgingos och biföllos samtligen utan någon egentlig diskussion, med ett enda undantag, nemligen att det af utskottet föreslagna belopp af 20,000 rdr till anskaffning af skarp ammunition åt skarpskyttarne, genom votering med 26 röster mot 2, nedsattes till det af K. M:t föreslagna belopp, eller 10,000 rdr. Ståndet åtskildes kl. half 3, och plenum fortsättes i afton. Borgareståndet. (EL. 10 f. m.) I dagens plenum började behandlingen af statsutskottets betänkande n:r 51, om reglering af utgifterna under 4:de hufvudtiteln, för hvilken skall i ett sammanhang för alla stånden redogöras. Frågan om anslag af-100,000 rår till löneförhöjningar vid indelta armen föranledde en längre iskussion, dervid hrr Ridderstad och Carlen yrkade återremiss för att få frågan närmare utredd och att den skulle behandlas i sammanhang med Bjerkanders reservation. Utskottets åsigt försvarades af hrr Hallström, Falkman, Bager och Björck, af den sistnämnde under kraftigt påpekande af regeringens ställning i denna fråga att ej vilja rätta sig efter representationens flera gånger uttalade åsigter, men som denna gång i vis mån kunde förklaras deraf att landtförsvarskomiten så sent inkommit med sitt betänkande att regeringen ännu ej hunnit att med anledning deraf inkomma med förslag i ämnet. Anslagen till kokinrättningar vid åtskilliga regementen och kårer förordades af hrr Ridderstad, Hierta och Björck, hvilka alla ansågo anslagen till kokinrättningarna vara nödvändiga och derför böra beviljas, men att detta i -anseende till nöjaktig utredning af frågan blott borde ske för en gång. . Utskottet hade förordat ökadt anslag af 2000 rår till lön åt verkmästare vid Svea artilleriregemente, hvilket förordades af hrv Muren, Bager, Lindstedt och Wern, men bestreds af hrr Ridderstad, Staaff, Hierta, Witt och Meijer, hvilka yrkade förhöjning af endast 1000 rdr, hvilket äfven vid votering beslöts med 29 röster mot 28. Det af utskottet tillstyrkta anslaget af 30001 rdr till resestipendier åt artilleriofficerare antogs efter votering med 37 röster mot 18 efter någon diskussion, hvari hrr Hierta, Ljungberg och Staaff förklarade? militärattacherna vida mer kunna gagna i detta fall och att anslaget således var onödigt. Dess behöflighet framhölls af her Riaderstad, Witt och Björck. Frågan om uppsättande af ett tredje öppör kompani föranledde en liflig diskussion. Utskottets tillstyrkan försvarades af hrr Heijkenschöld och Muren samt i viss mån af hr Björck, af den sistnämnde dock särdeles samt samt mest ur den synpunkt, att ständerna kanske borde gifva vika för cfioringens efterhängsenhet i denna fråga. Betänkandet afslogs med 31 röster mot 27 på yrkande af hrr Hierta, Ridderstad, Bager, Henschen, Lindström och Blanche. För bifall till anslag för ytterligare pontontross talade endast hr Muren och det afslogs utan votering. Bondeståndet. (Kl. 10 f. m. Föredrogs punktvis statsutskottets utlåtande n:r 51, angående regleringen afutgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel. Vid föredragningen af 1:sta punkten, angående krigskollegium, begärdes ordet af Johan Johansson från Nerike, som uppläste ett skriftligt anförande, deruti han klandrade regeringens år från år framställda stegrade fordringar på statsanslag. Flera af dessa anslag hade endast erhållits genom slutlig röstning i förstärkt statsutskott. Dessa esomoftast upprepade omröstningar hade bort öppna regeringens ögon för folkets tankar om dess förmåga att kunna bära de oupphörligt ökade skattebördorna. Tal., som ansåg nuvarande statshushållning icke vara förenlig med rikets sanskyldiga nytta, motsatte sig i afseende å den nu föredragna punkten, den begärda tillökningen, 4500 rdr, för armåförvaltningen, samt ville för sin del endast godkänna det nuvarande anslaget, 118,700 rdr, och anförde såsom skäl härtill att den begärda tillökningen helt säkert icke varit af nöden, om behörig sparsamhet iakttagits vid den ifrågavarande omorganisationen af krigskollegium. . Svante Bergström, . Lundquis och August Andersson yttrade sig i samma anda. Svensen. Vid förra riksdagen uttalade ständerna uttryckligen sin åsigt att någon förhöjning i statsanslaget ej borde komma i fråga vid omorganisationen af krigskollegium, och af detta skäl kunde talaren icke biträda den begärda anslagsförhöjningen. ice talman Anders Ericsson framhöll att organisationen ännu icke hunnit blifva genomförd samt att man väl indragit en mängd tjenster, men derför icke kunde med billighet och rättvisa beröfva dessa tjenstens innnehafvare deras en gång dem tillagda löner, hvarföre tal. ansåg att man för närvarande icke hade annat att göra än bifalla betänkandet. Häruti förenade sig Rundbäck, Mats Persson och Jonas Andersson. Efter slutad diskussion begärdes votering. För utgången af densamma, äfvensom för de beslut ståndet i hvarje punkt fattat, hafva vi på annat ställe i tidningen gjort reda. 7:e punkten om lönförbättringar vid indelta armån föranledde en längre diskussion. Bjerkander från Skaraborgs län upplyste att vid regementena finnas utom andra tillgångar inkomster af arrenden för boställen. Den sammanslagna summa, som härigenom årligen uppkommit gick efter 1860 års beräkning till mer än 500,000 rdr. Sedan dess hafva arrendebeloppen ytterligare stigit. Särskildt hade tal, sig bekant att vid det regemente, som är förlagdt i tal:s hemort hade den sammanslagna arrendesumman af boställena uppgått till 25.000 rdr och samtliga befälslönerna till 46,000 rdr. Vid dettaregemente hafva officerarne af arrendena haft en tillökning stigande ända till 50 procent och under sista åren hade denna lönförhöjning stigit ända till 80 procent. Detta regemente är dock icke det lyckligast lottade, vid flera regementen hade denna löntillökning uppgått ända till 100 proc. öfver normala lönbeloppet. En stor orättvisa låge derför uti det förhållande att vid somliga regementen vore lönerna ganska betydliga, då de deremot vid andra vore alltför låga. Tal. yrkade derför afslag å betänkandet samt bifall till sin väckta motion, att alla af militärstatens utarrenderade boställen utgående arrenden skola ingå till statsverket och de löntagare, som icke hafva boställen, erhålla hela sina önbelegp ur statskassan: MHäruti förenade sig O. B.: Olsson, JönsAndersson, O. P. Andersson, Sven Bergström och Per Nilsson från Kristianstads län. Jonas Andersson förordade nemligen att boställena indrogesoch lönerna utginge från statskassan, men som sakerna nu stå och innan en ordentlig lönereglering blifvit utförd, vore det i hög grad obilligt att afslå de begärda 100,000 rdr, hvilket anslag är så högeligen af behofvet påkalladt. Vi hafva ej funnit att behofven i andra lönefrågor minskats. utan tvärtom, och den löneförbättring, som här afses, är kanske den mest behjertansvärda af alla som vid denna riksdag ifrågakommit. Om Bjerkanders yrkande bifalles finnes icke någon plan af ståndet framlagd huru med regleringen af lönerna skall förfaras och ståndets beslut komme derföre att få ett besynnerligt utseende. Talaren yrkade bifall till utlåtandet. Svensen oeh vice talmannen AnRom