Aftonbladet – 27 februari 1866, sida 2

— Westmanlands Läns Tidning innehåljer följande uppsats: Är Westerås stad någon rutten köping?? Af vissa tecken, som på sista tiden börjat träda i dagen, vill det synas, som skulle man äfven under innevarande riksmöte hafva att motse de häftiga strider om jernvägarnes lämpligaste sträckning, som vid föregående riksmöten utkämpats ofta med vapen, som, om ock icke sällan blanka, dock varit allting annat än rena; och man hade redan vid denna riksdags början i de beryktade utskottstillsättningarne en sorglig anledning till farhågor, att vännerna af det enskilda intresset skulle genom det vanliga intrigspelet vinna seger öfver dem, som önskade jernvägarnes förläggande i trakter och riktningar, som främjade hela landets väl, och att man 1 öfrigt borde stäfja denna jernvägsmani, som hotade att indraga landet i en skuldsättning, hvilken, om den finge fortgå med samma ohejdade fart, kunde föra oss till brädden af vär ekonomiska ruin. Då man härvid kan hafva anledning befara, att man icke skall försmå upptagandet af den gamla visan, eller att Westerås stad skall, sedan Gefle—Dala-banan kom till stånd, hafva blifvit så undergräfd, att dess undergång stode för dörren, och att inga räddningsmedel vidare stode att finna, torde det icke sakna sitt lilla intresse, att meddela ett och annat, som borde öfvertyga en och hvar, som icke anser våra städer utan undantag vara endast ruttna köpingar, de der böra, ju förr desto hellre, bortskrapas från den plats, de intaga, att det icke är så alldeles illa bestäldt med vår goda stad, som vännerna af Gefle—Dala-banan 1 tid och otid vetat framhålla, för att deraf bilda en ordentlig trosartikel, omfattad med begärlighet af en och annan, som deraf vill draga den enskilda fördelen. Så t. ex. inhemtar man af den motion, som inom alla riksstånden vid detta riksmötes början väcktes om en jernväg från Stockholm till Dalarne, att ifrån Aug. månads början 1864 till samma tid 1865 icke mindre än 280,310 kubikfot spanmål varit föremål för forsling landvägen till Dalarne endast från Westerås stad, deraf 100,000 kubikfot afgått direkte till Falun. Sedan sistnämnda tid, eller från sistl. 1 Aug. hafva, enligt uppgifter af våra köpmän spanmålshandlare, icke mindre än 501,000 kubikfot olika slags spanmål intill detta års början uppköpts å härvarande torg, för ätt exporteras dels till Norge och England, dels till Stockholm, dels till Dalarne, och finnes i närvarande stund icke större spanmålslager inne, än som ungefärligen motsvarar hvad under nya äret blifvit uppköpt. Westerås synes åtminstone i detta hänseende försvara sin plats, såsom mellersta Sverges förnämsta spanmälsköpstad, der ej blott Westmanland, utan ock en stor del af Upland och Södermanland finna en jemn och säker afsättning på sina rika spanmålstillgångar. Men icke nog härmed! Den hastiga tillökning, som Westerås stads sparbana under de 7 sista åren vunnit, i det bankens fond stigit från 190,000 till närmare 430,000 rdr, synes väl icke heller vittna om stadens tillbakagående, såsom en följd at Gefle—Dala-banan. Vidare torde väl icke heller den betydliga tillväxt i telegrammens antal, som under sednare åren kommit stadens telegrafbyrå till del, varit något egentligt bevis för en aftagande rörelse. Dessutom visa våra faktorers anteckningar, att, Gefle— Dala-banan oaktadt, större qvantiteter jern för det närvarande passera vår hamn, än fallet varit innan denna bana började sin verksamhet. Mycket skulle vara att i enahanda syfte omförmäla, men utrymmet tillstädjer det icke, hvadan vi vid ett annat tillfälle vilja åter upptaga detta ämne. — En björnjagt. Om en sådan, som nyligen hållits vid Hernösand, berättar HernösandsPosten: Under sistl. höst hade, på den då tidigt fallna snön, en större björn blifvit ringad å Säbrå soc