Aftonbladet – 26 februari 1866, sida 2

temligen Iri tran plagor. j ——tiätereo — Skarpskyttarnes andra konsert vari hvad den präktiga kören vidkom af ungefärliger enahanda innehåll med den förra, hvarom vi redan yttrat oss, och ehuru de biträdande artisternas prestationer icke voro de som programmet utlofvade, emedan hr Arnoldsson af sin tjenstgöring vid kongl. operan och hr Behrens af opasslighet voro förhindrade attikonserten deltaga, förblef denna det oaktadt värderik och af oförminskadt intresse, då de uteblifna numren — om vi undantaga den sköna duon ur Skapelsen, hvars förlust alltid är kännbar — väl och rikligt ersattes med kompositioner, som man gerna återhör, framförallt då de så konstnärligt utföras. Med afseende på utförandet är äfven om de egentliga konsertgifvarne intet annat än godt att säga, ty körerna sjöngos med det lif, som antyder musikalisk anda, och med den precision och de nyanser, som äro kännetecken på en skicklig anförare: Hvad angår deras program skulle det hafva varit oss kärt om vi deri funnit en varmare hyllning åt våra gamla mästares förträffliga och allmänt afhållna arbeten. Hvad Heeffner, Nordblom, Geijer m. fl. danat i denna populära genre är en verklig nationalskatt, som icke bör skrinläggas; en rikedom öfver hvilken svenska folket med rätta kan känna sig stolt, och hvarvid man svårligen tröttnar. Att bland Wennerbergs genialiska körer ingen bland de utmärktaste under någondera soiren förekommit är mer naturligt då de med afseende på utförandet äro mer fordrande; men sådana sånger som Wikingasäten?, Hjeitar som bedjen?, Fädernesland hvars herrliga minnen? och andra, fordra för att framstå i all sin fägring knappast mer än friska röster och ett varmt fosterlandssinne — och hvad dessa begge vilkor vidkommer kan ingen tvifla på skarpskyttarnes rikedom. Vära folkvisor äro underbart sköna, men icke på långt när alla som sjungas i kör äro derför lämpliga. Cronhamns bearbetning af Boiöldieus vackra aria är såsom vi redan erkänt talangfullt genomförd ; men vi våga påstå, att den gamla välkända Låt dina portar upp? i går liksom vid förra konserten var bland allt hvad kören presterade det som på åhörarne gjorde det angenämaste intrycket. Vi upprepa det: dessa sånger äro folkets egendom, stolthet och nöje — och säkerligen lika värdiga som passande att tolkas af denna vår hufvudstad nybildade sångareförening! — Sveaorden firade i går sin vinterfest med bal å stora börssalen, hvilken var talrikt besökt och mycket animerad. — Nordiska föreningen i Göteborg hade till