Aftonbladet – 26 februari 1866, sida 2

betryckt nybyggares dörr uppe i länets lappmarkssocknar är ej möjligt, men vi vilja dock nämna något derom. Eter fyra på hvarandra följande års missväxter, ha fattigdom och nöd blifvit så allmän, att ingem numera förmår bispringa de många, som der ropa efter bröd och behöfra hjelp. en undsättning staten under denna tid tilldelat Lappmarkens invånare har på långt när icke kunnat fylla allas behof, utan har en nästan allmän skuldsättning derjemte uppstått och varit nödvändig, för att bevara sin och andras existens, under förhoppning att bättre och lyckligare tider skulle inträffa. Då sådant likväl icke skett, utan utsigterna för lifvets bergning i stället allt mera förmörkats och penningtillgången så förminskats, att numera ingen kan förbjelpa den andra till ett, om än det allra obetyd igaste lån, men deremot fordrar, att de gamla skulderna skola betalas, hvartill inga medel för närvarande förefinnas, i följd hvaraflagsökningar, utmätningar och auktioner pågå, hvarvid kreatur och annan egendom bortsäljas mot ett ringa och obetydligt värde, så synes det i sanning betänkligt och nästan troligt, att landets befolkning går med stora steg sin undergång till mötes. Tager man derjemte i beräkning, att lapparne under den föregående tiden haft hvad man kallar goda år, så att de kunnat i ej ringa mån bidraga till den svenska nybyggarens underhåll genom att lemna honom slagt af renar i utbyte mot mjöl eller också mot kontant betalning; men detta i år icke kumnat ega rum, såvida lapparne äfven blifvit hemsökta med sg. k. svagår oeh alltså ej kunnat afyttra några slagtrenar, så bidrager detta ej obetydligt till förökandet af nybyggarens nödställda belägenhet. En cj ringa binäring för Tappmarkens nybyggare är fisket, men äfven denna källa har under sistförflutna år afsinat och nästan helt och hållet uttorkat i anseende till den kalla och ogynnsamma väderlek, som under sommaren egde rum, så att nästan ingen fisk kunde erhållas äfven på de ställen, der i vanliga år nybyggaren kunde få ej blott sitt eget behof för året fyldt, utan äfven något derutöfver till afsalu. Betänker man nu allt detta, så tyckes man med säkerhet få antaga, att, om ej allmänna välgörenheten träder emellan, en så stor nöd skall under detta år inträffa i de öfre lappmarkssocknarne, att dess like der aldrig tillförene egt rum; och vi hafva ock redan tll någon del begynt erfara sannfärdigheten deraf, då vi med Fit rlitlighet veta, att många der under hösten fått tillgripa så onaturliga födoämnen som gräs och bark, och nu, då äfven sådant icke mera finnes alt tillgå, hafva blifvit nödsakade lemna sina hem, för att genom bettlande söka anskaffa sig sitt uppehälle på nedre kustlandet, der, i anser ende till de föregående årens felslagna skördar och i allmänhet saknad arbetsförtjenst, nöden är stor nog, Lappmarkens många fattiga och hjelpbehöfvande inbyggare förutan. -— Ångbåtsaktier. Bolagsstämma hölls i Norrköping förliden tisdag med aktieegarne i ångfartyget Lennart Torstenson, dervid en utdelning å aktierna af 5 proc. egde rum. Till befälhafvare efter kaptenen C. E. Svensson, som erhållit stationsinspektorsplatsen i Wexiöj valdes hans broder, förre styrmannen å Lennart Torstenson A. W. Svensson. ——tt— — Af en notis i vårt blad för den 23 Febr. inhemtas att bevillningsutskottets tullafdelning beslutit sätta införseltull å jernoch ståltråd 6 öre pr 8, Koppartråd .........8 2 hvilka artiklar sedan några år varit tull: fria. Orimligheten af detta beslut, tydligen åstadkommet genom en af något litet fabriksintresse framkastad krok, hvarpå utskottets ledamöter af brist på sakkännedom nappat, och de inkonseqvenser, hvartilldet kommer att leda, skola vi i korthet visa. Af jerntråd utgör den som användes af tapetserare till möbelresorer, nemligen nir 7 (engelsk n:r), en hufvudsaklig del. Försedd med galvanisk förkoppring kan denna n:r nu importeras till 12 öre och i denna stund här köpas i parti till 13 öre, utan förkoppriog naturligtvis billigare, men derå sakna vi bestämd prisuppgift. — och med dessa priser hafva de svenska fabrikanterna de sednaste åren alltid Konkurrerat. En tull af 6 öre pr 8 skulle sätta dem i tillfälle att med en stegring af ända till 50 proc. uppskörta allmänheten och först, om de fordrade ännu mera, skulle någon import kunna komma i fråga. Finare ståltråd, som nyttjas till häktor, nålar, såll, siktduk, råttfällor och dylikt, kostar såväl svensk som utländsk 18 å 20 öre I i parti. Koppartråd är egentligen en obetydlig konsumtionsartikel, men förmodligen är meningen att derunder inbegripa messingstråd, d. v. 8. tråd af sammansatta metaller, och att åt så godt som en enda fabrikant återförskaffa det monopol som han för några år sedan hade på denna tillverkning, innan varan blef tullfri. Messingaträden importeras nu till 67 öre, kostar hos svensk fabrikant 76!0 å 80 öre — och användes-till väsentlig del till förfärdigande af -siktduk knappnålar, häktor och dylikt, i likhet med finare jerntråd. De anspråkslösa tillverkarne af dessa fabrikater, seende sin existens hotad åf den täflan, som de hafva att bestå sot utlandet, sedan tullen å deras artiktar blifvit:bestämd till 25 öre nu och 15 öre framdeles, äro som bäst just nu sysselsatta med.sträfvanden att genom anskaffande af bättre arbetsmetoder, maskiner etc. kunna möta sådan täflan, då de se, genom utskottets beslut, sina förhoppningar derutinnan tillintetgjorda, i det rättigheten att kunna skaffa sig engelsk tråd för godt pris blifvit dem fråntagen. : Vid föregående riksdagar hafva rikets ständer ansett tråd af jern och metaller äfvensom alla slags plåt böra betraktas såsom råmaterial för handtverkerierna; och derföre lemnat dem tullfria; men om nödvändigt tull derå skall läggas, torde den väl böra bestämmas vida lägre än den nu föreslagoa, utgörande, som ofvan synen på -messing 12 och på jern från 20 till 50 proc. och deröfver. . Hvad vi här anfört om jernoch messingstråd är lika gällande för jernplåt och messingsplåt, eller som den i tulltaxan benämnes latun och trådband?, och de talrika industriidkare, som förarbeta dessa materialier, hvilka de sista åren ej varit betungade med någon tull. EKONOMISKT.