— Den allmänna andans förslappning i Frankrike, Trots Dupins tai mot lyxen och tidningen Frances förmaningar är frivoliteten i sederna så starkt i tilltagande, att äfven skriftställare, hvilka just icke gälla för nåora helgon, förvandla sig till moralpredikanter. I Opinion Nationales veckokrönika yttrar Edmond About följande rörande det politiska sinnets förslappning i Frankrike: ?Sedan det blifvit farligt att skrifva för mycket öfver hvad man tänker, är det särdeles fördelaktigt att skrifva utan att tänka, och allmänheten vänjes så småningom dervid af pressen. Den intresserar sig allt mindre för politiken och finner smak i de lumpna bagateller, som uppdukas för den i tusentals tidningar. Alla allvarliga angelägenheter skjutas i bakgrunden och det tomma intet tränger sig fram öfver allt. Våra passioner byta om föremål, den allmänna andans flod förirrar sig i en ny strömfåra. En ordlek intresserar oss mer än ett tal af en minister; en gatsångerska får lika vigt och betydelse som tio statsmän; alkovfrågor undantränga kabinettsfrågor; en bal inom demimonden väcker större uppseende än en asus belli, och en marknadspipa talar ljudeligare till vårt öra än alla nordoch sydamerikas kanoner. Paris, som förr förläna! verlden ideer, skickar den nu bara cancans. Stockholm, Madrid, Londen och Florens sliter man ifrigt upp våra tidningar — och får så i dem läsa att de och de personerna superat tillsammans i caf Anglais, att delikatesshandlaren X. icke lemnar mll J. någon tryffel, att lilla Loulou vid Folies Dramatiques icke nekar unga prins Poupof nåsonting, att Dennerys hund brutit sin ena ass och och att journalisten Barbanchy förjorat fem koppar kaffe på piquet.? Kejsaren och hr Duruy vilja, som mun vet att alla ransmän skola lära sig läsa; men om man ämnar fortfara att slå den allvarliga pressen i fjettrar och gynna ailt slags indifferent smutslitteratur, som oupphörligen allt mera utbreder sig, vore det sannerligen bättre ait ännu en tid vänta med införandet af den obligatoriska undervisningen. ——L