Aftonbladet – 22 februari 1866, sida 3

at bruka och andraga hennas språk och l. satser til sina meningars stadfästande. Cassandra, den trojaniska konungens Pri-: ami dotter, har varit så lärd, att lacedämonierne, för hennas spådomskonst och förträffeliga dygder skul, henne til äbro upbygde et synnerligit tempel: Cleobolina, den verldsliga visa Cleobuli enda dotter, på ön Rhodis, var så vältalig, och i philosophien så förfaren, at ock andre höglärde män ofta hafva andragit! hennas meningar til de sinas styrkio. Cleopatra, drottning i Egypten, var färdig i så många språk, at hon rätt och zirligen kundesvara de araber, Athiopier, ebräer, syrer, meder och andra nationers bodskap, som til henne affärdade blefvo, hvart och ett på dess lands-språk; som Plutarchus uti Antonii lefverne om henne förmäler. Hon har ock sammanskrifvit några böker på grekisko om kosteliga salvor och den chymiska vetenskapen; som af Alberto Magno läsas och ses kan. Corinna Rhodia, bördig från ön Delia, som lefvat vid Platonis tid, har uti skalde-: konsten varit så förfaren, att man achtat hennes skrifter rätt så goda, som den lystra poeten Homeri, men högre och bättre än Pindari versar. Hon har förfärdigat en skiön dicht af 300 versar, til de lärdas största förundran: men hon blef allena 19 åhr gammal. Cumana Sibylla Amalthea bar sammanskrifvit så förträffeliga profetior och böker, atl. de i romerska riket, för Christi födelse ej! annorlunda häldne blefvo, än Guds ord. I Den berömlige Sylla, om hvilken de romare brukat detta ordspråk: Han styrde sina borgare med tungone, men sina fiendar med spiut och vapn; bade en dotter, Lelia Sabina, som i grekiska och latinska språket var så öfvad, och så förståndig, at hennes fader med stor heder och nytto uti vicktiga sysslor brukade det, som hon förfärdigat hemma. Alla dessa har dock efter mitt tycke Themistoclea öfverträffat, hvilken undervist den vidt frägdade mannen och försten sielf! bland de lärda, Pythagoram, uti allahanda fria konster, och har jemväl varit hans! rätta läromästarinna. Men denna gier dock Aspasia, Pythagore dotter, ej efter, hvilken efter sins faders död pådrifvit dess lära, hållit offentlig schola, och läst uti philosophien. Hon harl. för sitt höga förstånd och stora skickelighet skul, varit så lyster, at den vise So-: erates sielf ej blygdes at ara hennas åhörare, och lära något af henne. Den förträffelige oratoren Pericles har ock med lust! och förundran hördt henne. Denna må väl Aretha sättias näst, den höglärde Aristippi dotter, som såväl uti grekiska som latinska språket, som ock ej mindre uti de fria konster varit så färdig, at hon efter fadrens död förvaltat hans ställe och syssla, och uti 25 åhr offenteliga lärdt uti högscholan i Athen, och haft ibland öfver 110 åhörare. Uti lärdom har hon gådt up emot den visa Socrates; hvarföre man ock vid hennes tid sagt att Socratis själ hade farit i Aretham. Hon har sam manskrifvit 13 eller som andra vilja 40 böker. Har dödt på sitt 77:de ålders åhr, och hafva de athenienser låtit skrifva på hennes graf: Här ligger den stora Aretha, som varit ett lius för hela Grekeland. Kejsarinnan Fudozxia var en hednisk berömlig philosophi, Leontii dotter. När han dödde, och i sitt testament gaf alt sitt goda åt sina söner, och utslöt aldeles denna sin dotter, så grämde det henne ganska svåra; fattade derföre mod, och for til keisaren, sig deröfver at beklaga. Men hon kom först till Pulcheriam, keisar Theodosii syster, en dygdesam och förnuftig matrona, och sade för henne sitt åliggande, med sådan zirlighet och beskedelighet, at keisarens syster ej nogsamt kunde förundra sig deröfver, aldenstund hon uti philosophien samt grekiska och latinska språket var så färdig, at hennas like näpliga stod til finna. Pulcheria hade länge tänckt uppå, huru hon måtte skaffa sinom broder keisaren en förnuftig gemål, fördenskul anmähler hon denna hos honom: keisaren fant sielf, at hon var begofvad med stora förståndsgofvor och vältalighet, och lät det behaga ig: men emedan hon var en hednivg, vardt hon undervist i christnaj religion, samt döpt, och vardt, i stället för det hon tilförene het Athenais, då kallad Eudoxia. Anastasia, den h. martyren Chrysogonis åhörerska, har ej allena uti de fria konster, utan ock i den hel. skrift varit så öfvad, at hon på latinska språket skrifvit många sändebref till de heliga martyrer, deruti hon tröstat och stärckt dem i trone; vardt ock enteliga sjelf förbränd för den christna tron skul, och sålunda delachtig af martyrkronan. Catharina, Costi dotter, konungens i Alexandria, var så lärd och förfaren i den heliga skrift, at hon ej allena genom fasta skiäl och slutsatser öfvervan, och til skam giorde alla doctores och philosophog, dem hennas hedniske fader församlat hade, at igenom dem förföra sin dotter från den fattade christeliga tron, utan ock bevekte dem med sin vishet, at de allesamman antogo den christeliga läran. Helena, keisar Constantini moder, har ej allena varit en christelig och gudfrugchtig fru utan ock så mächtig uti allehanda fria konster och språk, at hon sammanskrifvit många böker, såsom en om Guds försyr, och en annan om sättet at rätt lefva. Gorgonia, Gregorii Nazianzeni syster, her uti den helga skrift varit så lärd, atingen af den tidens lärda kunde berömma sig at han öfvergick henne uti den hel. skrifts 1 sande och utläggiande. Den hel. Hieronymus lofvar många qvinnor för deras flitiga läsande uti den hel. skrift samt deras diupa förstånd i gudomeliga saker, såsom Hedibiam, Algasiam och Bresillam, likaledes Marcellam, om hvilken han betygar, at hon varit så hemma i den hel. skrift, at der någon stridighet upkommit om något språks utläggiande, så hur man sökt hennes förklarivg deröfver, och gillat den. Jag förbigår här för vidlyftigheten sku Brigittam, hvilken liksom varit begofvad med rophetisk anda, och hårdeligen uti sitra öker straffat påfvens högfärd: likaledes AA . mA nn 1 re AP rassn