Aftonbladet – 21 februari 1866, sida 2

— Nordiska festen i Lund. Det tal. hvarmed professorn grefve Hamilton vid denna fest föreslog skålen för Norden, var af följande lydelse: ?Det har blifvit min uppgift att i dag föreslå en skål för Norden: Jag blyges icke att erkänna, att jag med en viss Ibetänksamhet skrider dertill. Icke derföre att jag i något afseende tviflar på den sak, som är dess föremål! Ty den frågan skall frågas och frågas om igen, ända tills den funnit sitt svar, som till slut icke kan utfalla mer än på ett sätt. Men jag är betänksam derföre, att den nordiska tanken ännu för en och annan ibland oss är en underlig tanke, derföre att dess vidrörande icke. kan undgå att väcka minnen, som äro missljud, erinrar om löften, .som ännu icke blifvit inlösta, påminner om andra dylika festtal, hvilka synas hafva blifvit -likasont bortblåsta af verklighetens stormar. Och detta måste helst vid en studentfest förefalla betänkligt, då den skandinaviska tanken ofta nog blifvit hånad af dem, som gerna vilja helsas såsom företrädesvis kloka, förståndiga och visa, samt af dem hallstämplad såsom endast en förflugen tanke, såsom ett tomt känslosvall -och såsom ett omoget utbrott af.s. k. studentpolitik. Kanske dock vid närmare begrundande den klokheten finnes vara endast kortsynthet, det förståndet harens, som gömmer hufvudet, men blottar kroppen, den visdomen sådan, som ej fattar något högre menniskans mål, än att sitta varmt i askmörjan och der i lugn steka sin potates. — Visst är, attdet strdknlilete 3 omtalat po tt sudbeeker atr INN öoltoorolnoent stnbsbå