IP MM) ER RO OA M. Ångman och förd af skepparen P. G Skoglund, strandade under svår storm der 11 September i Kråksundet af Njutånger: skärgård. — Frimurarebarnhuset. Hufvudstaden eger. utom All:sänna barnhuset, äfven en annar inrättning af samma slag, det af Frimurareorden upprättade barnhuset, hvilket nu kommer att flyttas till Kristineberg, och hvilket på ett berömvärdt sätt ställer sig vid dettas sida. För att åskådliggöra detta meddelar D. B. följande uppgift öfver helsotillståndet på Frimurare-barnhuget under förlidna året. Summarisk rapport om helsotillståndet i Frimurarebarnhuset i Stockholm för år 1865. Då man besinnar, att Frimurarebarnhuset är en vårdanstalt för mer än 100 barn och således, huru rymliga logementerna än månde vara, hoppackning dock är oundviklig, måste man förvånas och glädjas öfver det så högeligen tillfredsställande helsotillstånd, som inom detsamma är rådande; ett förhållande, hvartill få inrättningar, om ens någon af denna art, torde lemna motstycke. De så starkt framstående epidemiska inflytelser, som under året gjort sig gällande inom hufvudstaden, hafva i ringa grad visat sig inom barnhuset. Sålunda hafva under året å sjukrummet vårdats endast 25 barn. Under första uartalet 7 fall af variceller, 1 påssjuka, 1 halsjuss; under Aug. månad 10 fall af skarlakansfeber, 1 diarr6; under sista qvartalet 3 fall af skarlakansfeber samt tvenne af bronchit. Skarlakansfebern hade lindrigt förlopp utan eftersjukdomar, endast hos en med dilter Af utvärtes åkommor hafva visserligen å iga förekommit, men ingen af betydenhet Stockholm den 23 Jan. 1866. Jac. Björkman. — Väderleken. Från Filipstad skrifves till Förposten : Sent omsider har vår bergsbygd blifvit väl. signad med ett af alla efterlängtadt slädföre. Väl började denna månad med barvinter och ringa snö, men efter ett 4 dygns starkt yrväder, som upphörde med gårdagen, ha vi nu en massa snö, så att plogarne måst flitigt anlitas för att hålla de allmänna vägarne någorlunda farbara. Nu sedan yrvadret slutat med mild temperatur — 0? nu på morgonen kl. 7 — packar sig snön snart så, att vintervägarne kunna befaras. Ni sydländningar kunna ej göra er en föreställning om huru en skogsväg ser ut: upp öfver berg, stenar, tufvor och buskar måste kolkörarne söka sin nedsnöade mila; häst och karl nedsjunka ibland så, att de nästan bli osynliga; men snart äro de åter uppe, och efter många ansträngnin fn äro kolen lassade. Sedan vägen en gång lifvit banad, går det som en dans. Denna blida vinter har åstadkommit flera förluster, som drabba hela orten, ty utan slädföre är här ringa rörelse; men få vi blott behålla den nu fällna snön, så kan mycket återvinnas. En dag i förra veckan var här 16? kallt; isen på norra Daglösen är omkring 12 tum tjock, men köres ej söderut. Öfriga större sjöar äro ej heller farbara. Innan det blef vinter syntes här långa rader af kärror, lastade med malm, som på de djupa vägarne släpades fram till de vestra masugnarne. — Diligenserna ha, enligt Upsala-Posten, under de sednaste yrvädersdagarne haft åtekilliga missöden. Så hann förliden tisdag Upsala-bolagets diligens på sin resa till Stockholm ej längre än en fjerdedels mil på andra sidan Wassunda kyrka, då den för snö måste sättas upp i Gursta by och slädar anskaffas. Vid Gustafsborgs middagsstation möttes diligensen från Stockholm, då postiljonerna bytte sålunda, att Upsalapostiljonen tog den andras diligens och denne slädarne tillbaka till Gursta och sedan den der stå ende diligensen samt ankom till Upsala kl. 8 på aftonen. -— sr