Aftonbladet – 19 februari 1866, sida 3

lygad al en rappa, Sot I autta lanett AloA lallt skäl ådragit sig den största uppmärksamhet, icke heller hos oss skall betraktas med likgiltighet. Frågan är emellertid först: Hvad ör det som, till förekommande af trichinsjukdomens utbredande, behöfver reglementeras? — Jo: 1:0. Om ivrättendet af trichinundersökningsanstalter (trichinbyråer) och deras ställande under behörig kontroll, — och 2:0o. Huru sådan vara, som befunnits innehålla trichiner, skall behandlas. Det är klart, att om gifna föreskrifter i sednare fallet skola kunna efterlefvas, måälle beredas allmänheten att få utrönt, huruvida en vara är behäftad med trichiner eller icke. Det bör derför vara de större samhällena (städer och köpingar) ålagdt såsom skyldighet, att till allmänt begagnande låta inrätta trichinbyråer; men dessa böra stå under vederbörlig kontroll, så att allmänheten har någon garanti för att undersökningarne verkställas af dertill kunniga personer och medelst dertill dugliga instrumenter, hvilket för närvarande joke allestädes torde vara förhållandet. Man har satt ifråga, huruvida det icke borde vara obligatorisk skyldighet att låta undersöka allt fläsk, som är afsedt att till salu torgföras; men då det står i hvars och ens skön, att genom kokning eller stekning göra trichinhaltig vara fullkomligt oskadlig, måste en sådan skyldighet anses både obillig och obehöflig, och skulle dessutom i många fall befinnas opraktisk. Det må således stå hvar och en fritt att låta mikroskopiskt undersöka sin vara eller icke, men deremot vara ett åliggande för städer och köpingar att hålla trichinbyråer för allmänheten tillgängliga. Beträffande föreskrifter huru sådan vara bör behandlas, hvari trichiner blifvit anträffade, så framställer sig först den frågan: Huru . långt bör egandeoch dispositionsrätten öfver trichinhaltig vara utsträckas? Vår lagstiftning rörande rätt till kontroll öfver födoämnens skadliga beskaffenhet äri allmänhet ganska bristfällig och afser hufvudsakligast förfalskade eller förskämda födoämnen. Dess tillämplighet på trichinhaltig föda kan med skäl ifrågasättas, ty denna är i vanlig mening lika litet skämd som för-1 falskad. Men äfven om trichinhaltig vara betraktas såsom skämd och kan anses vara konfiskation underkastad, så saknas i alla fall föreskrifter huru med sådan vara vidare skall förfaras. Då erfarenheten visat att trichiner fortfarande kunna lefva, under det att det kött, hvari de förekomma, undergår förrutinelse, kan således icke sådant kött nedgräfvas utan fara för trichinernas utspridande, derigenom att det förra af råttor och andra djur uppsökes och förtäres. Nedsänkning under vatten duger, af samma skäl, icke heller. Förbränning är, isynnerhet i stora städer, temligen opraktisk och dessutom ganska kostsam, emedan till förbränning af t. ex. ett större svinkreatur anses åtgå vid pass två famnar ved. Det är dessutom olämpligt: att uppbränna en vara, som; ändamålsenligt behandlad, utan skada kan till föda användas. Kokning eller stekning — såvida den sker : fullständigt, d. v. s. så att köttet lätt loss-! nar ifrån benen och kött-trådarne lätt åt-. skiljas ifrån hvarandra — synes deremot vara fullt ändamålsenlig. De praktiska svårigheterna för verkställande häraf måste anses obetydliga, emot fördelen att ha återgifvit trichinbaltiga födoämnen deras fulla användbarhet. Det är emellertid af största NH att oskadliggörandet af trichinhaltig föda -.sker under behörig kontroll, hvilken bäst torde kunna utöfvas af föreståndare för trichinbyrå. På grund häraf föreslås, att föreståndare för sådan byrå bör ha sig ålagdt föranstaltandet af sådan kokning eller stekning innan trichinhaltig vara till egaren återlemnas, och i betraktande af de ytterst sällsynta fall sådan åtgärd ifrågakommer, torde de praktiska hindren, som häremot kunna anföras, anses lätta att öfvervinna. Man har ansett att insaltning af fläskvaror skulle göra deri förekommande trichiner osk..dliga, emedan dessa ?synas bestämdt dö genom ordentlig insaltnivg, då köttet flera veckor får ligga i saltlake (se 1866 års almanacha); men detta påstående motsäges bestämdt af erfarenheten, ty insändaten har i Juli 1865 funnit lefvande trichiner i fläsk som insaltades i December 1864. och efter att ha legat i saltlake till April 1865 blef på vanligt sätt rökt (upphängdt i skorsten och rökt med enris). Igelkottar som utfodrades med sådant fläsk blefvo inom några veckor i hög grad behäftade med trichiner och dogo deraf. Detta är icke något enstaka fall, ty äfven från andra orter har det bekräftat sig, ait trichiner kunna lefva i fläsk, som flera månader legat i saltlake. Äfven rökning, såsom den här i Sverge vanligen tillgår, är ingen pålitlig åtgärd till trichiners dödande, och tidningarnes berättelser om trichinförgiftningar genom lybsk skinka tala äfven för rökningens otillförlitlighet på andra orter. richinernas dödande genom stark hetta lärer derföre uxider alla förhållanden förblifva det ändamålsenligaste och på grund häraf torde eganderätten till sådan vara, i hvilken lefvande trichiner blifvit uppdagade, böra inskränkas derhän, att varan först så-: som kokt eller stekt ställes till egerens fria ; disposition. I sammanhang med hvad härofvan bliflt vit anfördt föreslås att en blifvande författ-1 ning rörande denna sak måtte stadga föl-!, jande: å 1:o. Att hvarje stad och köping ålägges, s j j 1 1 skaffa sig trichinbyrå — en eller flera eiter sig företeende behof — hvarest trichinundersökningar verkställas på de tider och efter den taxa som af vederbörande myndighet (magistrat, stadsfullmäktige, kommunalstämma?) i samråd med byråens föreståndare bestämmas; varande likväl fältet öppet för konkurrensen och enskilda spekulationen i fråga om öppnandet af sådan byrå, blott den föresås af dertill qvalificerad person och står under behörig kontroll, i hvilket fall kommunens skyldighet af sådan byrås anskaffande kan anses uppfyldt. ffvsinhinhvrgar nå landet afgedda till allmänt J