Aftonbladet – 19 februari 1866, sida 3

betvekåt aprtet Ber) kmr RR I tt BE huru långt vi hafva till målet och huru mycket arbete, som ännu återstår. Lyckligtvis har, genom samverkan af en upplyst regering och folkrepresentation, åtgärder vidtagits, som bringat folkskolans utveckling i rätt spår och afse att höja den till en verklig folkbildningsanstalt. Till de förnämsta åtgärder räkna vi folkskoleläre-seminariernas ombildning och tillsättandet af folkskoleinspektörer. Men åtgärder från statsmakternas sida, om än sä goda, blifva ej tillräckliga och få hos ett fritt folk, som eger att sköta sina angelägenheter, ej anses så vara. Det hörer till frihetens och sjelfstyrelsens välsignelser hos ett upplyst och. storsinnadt folk, att hågen lifvas för medborgerlig verksamhet och att inga uppoffringar anses för stora, då det gäller folkets väl och fosterlandets lycka och trygghet; och det är ju erkändt att ett folks sanna lycka och trygghet beror af en allmänt utbredd med borgerlig bildning! Vi känna huru i nordamerikanska Förenta Staterna och i det lilla Schweiz ett upplyst folk förstått att värna sin inre frihet och sitt yttre oberoende; men folkskolan utgör också dessa båda fristaters förnämsta och mest omhuldade institution. Väl har i vårt land folkskolan på några få ställen, der antingen kommunen el:er enskilda patrioter tagit henne omhand, vunnit en sådan utbildniog, att den på ett tillfredsställande sätt motsvarar sin uppgift, men dessa ställen äro få och lätt räknade. De kunna dock tjena till föredömen för det öfriga landet. När det är fråga om folkskolans tillfredsställande ordnande öfver hela landet, måste hela folket med allvar taga saken omhand. Landstinget är här det organ, genom hvilket folket kan och bör verka, och flera landsting ha mer eller mindre klart visat sig uppfatta denna sin uppgift. Men då några landsting med ett anslag af 2 å 300 rdr trott sig göra nog för folkskolan, har Gefleborgs Tahdsting främst och i likhet med Göteborgs visat en riktig uppfattning af landstingens stora mission för folkbildningens sak. Dåvår önskan är, att det gifna föredömet måtte blifva kändt och efterföljdt af hela landet, vilja vi här meddela hvad Gefleborgs landsting. understödt af motionärens storartade frikostighet, åtjort, för att bringa länets folkskoleväsende 1 ett önskvärdt skick. I 1863 års landsting väckte brukspatron Hjalmar Petre en motion, i hvilken han föreslog, det tinget skulle tillsätta en komite, som till nästa landstingssammanträde borde afgilva ett betänkande om hvad landstinget kunde och borde åtgöra för folkundervisningens ordnande inom Gefleborgs län. Flertalet af landstingsmöännen hade, vid detta första landsting, ej fått klart försig behofvet af en förbättrad folkundervisning eller gjort sig reda för tingets stora uppgift idenna sak, så att frågan den gången förföll, men endast föratt åter upptagas vid 1864 års landsting, då det enhälligt, efter en sakrik belysning af frågan af hr landshöfding Asker, beslöts enhälligt, att en sådan komutå skulle komma till stånd och i densamma invaldes, jemte motionären, dr Landgren, folkskoleinspektören, prosten Dahlström och rektor Gilljam. Komiterade afgåfvo till förlidet års landsting ett utförligt och väl motiveradt betänkande samt föreslogo följande åtgärder: 1:o. På det allmogen måtte få en åskådlig insigt af bildningens välsignelserika inflytelser i alla riktningar, Patt landstinget utfäster ett pris af 1000 rdr riksmynt för en afhandling, som i enkelt och efter allmogens fattning och känslostämning lämpadt språk, utan alla illusioner och öfverdrifter, på ett öfvertygande och bindande sätt utvecklar de förmåner, : som allmogen i alla riktningar skördar af en utvidgad folkundervisning, med tillägg af. en kort underrättelse om de åtgärder, som för samma ändamål af de mest framstående kulturfolk äro vidtagna.? 2:0o. Då det är klart att många af lärarne, äfven med de bästa insigter, dock icke äro i tillfälle att göra sig förtrogna med de enklare och bättre undervisningsmetoder, som äro frukten af sednare itiders ansträngda bemödanden och som skollärarne icke endast behöfva kontroll och inspektion, utan äfven en jemn och säker Vägledning, råd och inöfning i tjenliga metoder af män, som gjort folkskolan till sitt lefnadsstudium, föreslås, Patt. landstinget för åstadkommaude af en lika noggrann inspektion och vård om folkundervisningen inom länets skilda delar, som redan medelst särskilda inspektörer eger rum uti landets större städer, tillförordnar tre inspektörer och anslår ett belopp af 9000 rdr årligen till lika fördelning åt en inspektör för Hudiksvalls stad och norra Helsingland,, en dito för Söderhamns stad och södra Helsingland, samt en dito för Gefle stad och Gestrikland; och under antagande, att K. M:t, i likhet med hvad . förhållandet är i Göteborgs län, lemnar dessa inspektörer uppdrag, att för statens . räkning utöfva inspektioner öfver folkskolorna inom länet, landstinget må förklara deml oförhindrade att sådant uppdrag sig åtaga. l. Deras tid skulle hufvudsakligen så indelas, att de 7 månader af året skulle användas på besök i församlingarne, för att biträda skolstyrelserna vid undervisningens ordnande; praktiskt inöfva lärarne i lämplig undervisningsmetod för hvarje läroämne och lemna all den vägledning som för undervis ningens fullkomnande behöfves, samt 3 ä 4 månader af året meddela undervisning i den lärokurs, som inom hvarje inspektorat borde upprättas för bildande af underlärare eller småskollärare. ) 3:0o. Underlärarnes kunskaper behöfva efterhand uppbringas till ungefär samma höjd, som förr fordrades af de examinerade lärarne, om ej undervisningen från början skall bortfuskas. Särdeles måste denna tordran vara oeftergiflig för aflägsna fristående småskolor. Men enär större delen af dessa supponerade lärareämnen torde befinnas medellösa, så föreslår komiterade, Palt landstinget, såsom bidrag till elevernas underhåll under lärokursen, anslår en årlig summa af 3000 rdr, eller 1000 rdr för hvardera af dessa anstalter till underlärares bildning.? 4:0o. Föreslå komiterade,