jul, och hvad vore bättre än att hon följde med er tillbaka till Asheombe! Hon fick då beständigt vara med er och skulle dessutom ha fördelen af sällskapet med de unga flickorna der! Det är en förträfflig plan; det var godt att jag kom att tänka derpål Det vore svårt att säga hvilken af lady Cumnors båda åhörarinnor, gom blef mest förtviflad öfver denna förträffliga plan. Mrs Kirkpatrick hade ej lust att besvära sig med en styfdotter förrän det behöfdes. Om Molly skulle vistas hos henne, fick hon dessutom försaka många småsaker, i sig sjelf temligen oskyldiga, men som mrs Kirkpatricks foråna lefnadssätt och vanor kommit henne att betrakta såsom stora synder, hvilka borde döljas. Den smutsiga, med otaliga hundöron utstyrda, förtjusande intressanta romanen från lånbiblioteket i Ascheombe, hvars blad hon vände med en sax;-den beqväma hvilstolen, hvari hon så gerna sträckte sig, för allt hvad rak och stel hon satti lady, Cumnors förmak; den lilla läckerbit hon gömde till sin ensliga aftonmåltid — allt detta och många andra Jika apgenäma saker måste hon gifva en god dag, om Molly skulle komma på besök tillshenne. Tvåting bade hon fast beslutit: hon-skulle gifta sig till hösten och hon skulle icke hafva Molly hos sig på Ashcombe.. Men.hon smålog så ljuft som om lady Cumnors förslag alldeles förtjusat henne, under det hennes stackars bjerna :oupphörligt arbetade för att uttänka något skäl. som sedermera kunde nyttjas för att kullkasta hela. planen: Molly besparade henne emellertid detta besvär. Himlen vet hvilken af de tre fruntimren som cblef mest förundrad öfver de ord hon yttrade: kanske var det hon sjelf. Hon hade ej ämnat säga något, men hon var så