Aftonbladet – 17 februari 1866, sida 3

— Bildhuggaren Geefs i Brissel har fö Antwerpen fullbordat en kolossal ryttarestaty a konung Leopold I. Åt den belgiska staden Tongre: utarbetar Bertin en bildstod af Ambiorix, Belgien: Arminius. j — Uppfinning i fotografi. En hr Stone London har uppfunnit ett sätt att åstadkomma, fotografier, hvilka i torrt tillstånd äro osynliga men bli synliga då de doppas i vatten. — Afrikanskan? har blifvit utan den Meyerbeerska musiken uppförd i Rom såsom dram. — Mozarts ?Don Juan? skall inom kort gifvas samtidigt på tre teatrar i Paris, nemligen på Stora operan med helt och hållet ny rolfördelning, på Theåtre lyrique och på italienska operan. — Internationel teater. Expositionskomiten för 1867 i Paris har beslutit inrätta en teater der framstående konstnärer från alla länder skola uppföra sina litteraturers mästerverk. Man vill på detta sätt ådagalägga den dramatiska konstens ståndpunkt hos de olika folken. — Edwin Booth, bror till Lincolns mördare, uppträder åter såsom skädespelare. Han har nemligen i Newyork spelat Hamlets roll och mottogs icke med nägra demonstrationer, utan tvärtom med jubel. — Baritonisten Faure i Paris har efsultanen erhållit den turkiska Medschidsch-orden. Troligen är han den enda sångare eller konstnär, som hugnats med denna utmärkelse. — Teatrarne i Paris. Nyligen öppnades i Paris en liten teater med namnet Fantaisies arisiennes??. Den ligger vid Boulevard des taliens. Den är icke byggd såsom en vanlig teater med loger och gallerier, utan består helt enkelt af en sal med beqväma, breda sittplatser, sådana som redan finnas i Grand theatre parisien?. Första aftonen uppfördes efter en prolog följande stycken: En ny vaudeville af Najac En enkas sista natt?, en rolig pantomin: Pierrot advokat, af teaterns artitistiske ledare Champfleury, samt en liten komisk opera af Donizetti: ?Il campanello, hvilken föruticke varit gifven i Paris. Den nya teatern imnar just slå sig på pantomimer. — Med denna nya eger Frankrikes hufvudstad nu fyratic teatrar. neml. lyriska : Stora operan, Opera comique, Theåtre yrique och Theåtre Italien; skådespelshus: Theåtre frangais och Odon; genreteatrar: Vauleville, Gymnase, Varietås, Palais Royal; teatrar för melodramer och feerier: Porte S:t Martin. Gait, Ambigu comique, Chatelet; teatrar af blandadt slag: Folies dramatiques, -Bouffes Parisiens, Dejazet, FoliessMarigny, Luxembourg, Fantasies Parisiennes, Grand Theåtreparisien, S:t Germain, Petit Theåtre, Theåtre de .S:t Pierre, Marionettes Lyriquesy cirkus: Cirque Napolon, Cirque de VImpåratrice, Hippodrome; eatrar vid Banliewn: Belleville, Montmartre. Batignolles, Villette, Grenelle, Montparnasse; eatrar för taskspelare: Salle Robert Houdin, Salle Robin, la Voute mysterieuse: Under byggnad äro: Denskejserliga prinsens cirkus och Delassemens comiques. Härtill komma dessutom te många konsertsalongerna och cafås chantants, ramförallt Alcazar, Bataclan, Eldorado o. s. v.