Aftonbladet – 17 februari 1866, sida 2

inprägla bos de unga flickorna i Ash combe. Ingen under om stackars älskad mr Gibson skulle blifva missnöjd ifall han middag ej vore färdig, då han kommer hem trött och öfveransträngd!4 Pappa bryr sig ej om hvad man ger ho nom, om han blott får det på bestämd tid Jag tror han szulle nöja sig med ost oci bröd, om kokerskan icke skickade upp nå got annat! 4Ost och bröd! äter mr Gibson ost? Ja, han tycker mycket om ost?, sade Molly oskyldigt jag vet, att han iblanc ätit bara brynt ost, när han varit allt föl trött för att ha smak för något annat. cOhl men, min söta flicka, det måste v alldelas förandra. Jag skulle ej gerna tänks på att din far tyckte om ost; det är någo så simpelt och : en luktar så starkt. Vi fi lof att skaffa honom en kokerska, som kar i hast laga honom en omelett, eller någo annat fint. Ost passar bara i köket. Men pappa tycker mycket om ost, upp repade Molly ihärdigt. Oh! men vi skola vänja honom af der. med. Jag kan ej fördraga ostlukt, och jag är viss på att han skulle ogerna vilja plåga mig dermed.t Molly svarade ej; hon fann att det ej gick an att vara alltför uppriktig vid omtalandet af sin fars önskningar och vanor. Det var visst bättre att låta mrs Kirkpatrick sjelf utgrunda dem. Den tystnad, som nu uppstod, var mycket tryckande; båda sökte efter något behagligt att säga, öch ingendera fann det. Blutligen sade Molly: Oh, var så god och berätta mig något om Cyntia, er dotter. Jag skulle så gerna vilja höra något om henne.4 Ja, kalla henne Oyntia. Det är ett vackert namn — är det icke? Cyntia Kirkpatrick.