b E j TE, Vet Tankar om Stenby aktiebolag. Under mer än en månads tid har fråga om lagligheten eller olagligheten af det tidningarne omtalade och af öfverståthål lareembetet för polisärender, genom medde ladt utslag, såsom lagligt förklarade, så kal lade Stenby aktiebolag, utgjort föremål fö det allmänna samtalsämnet. En del har för menat detta så kallade bolag icke vsra et lotteri och icke vara stridande emot lag. Er annan del åter har ansett detsamma vara et af lagen förbjudet lotteri. Insändaren, som haft tillfälle att i lugn åse striden emellan )de olika meningarve, kan för sin del icke undertrycka sin förundran såväl deröfver, att en så enkel fråga kunnat ens blifva föremål för någon tvist, som deröfver, att öfI verståthållareembetets: kansli kunnat komma I till det resultat, som dess i målet meddelade utslag invefattar, eller att den för nämnde bolags bildande företagna lottförsäljning icke innefattade öfverträdelse af det i kongl. förordningen den 21 Mars 1844 stadgade förbud mot lotteri, samt att den i målet tilltalade från ansvar frikändes; och insändaren vill derföre, och enär frågan är af ett allmänt intresse, yttra äfven sin åsigt i ämnet och jemväl motivera densamma. För att bedöma lagligheten eller olagligheten af en handling, är det i första rummet nödigt att göra sig reda för beskaffen heten af denna handling. Det är således i detta fall nödigt att tillse de vilkor, på hvilka bolaget är grundadt, för att sedermera kunna bedöma, huruvida dessa vilkor äro stridande emot lag, emedan i annat fall bolaget mäste anses tillåtet. De i prospekten för inbjudning till deltagande i bolaget tillkännagifna vilkor äro följande : att detsamma består af 60,000 aktier, hvardera å 15 rdr, som hvarje intressent kontånt liqviderar tillegaren af Stenby, hvilken åtagit sig att i femton år förvalta och förbättra egendomen, samt att under tiden verkställa: särskilda utlottningar af ett. visst antal aktier, å en del af hvilka särskilda vinster utfalla, så att vid slutet af det femtonde året endast återstår en aktie, hvilken då erhåller egendomen i dess dåvarande förbättrade tillstånd. En hvar, som vill kasta en förnuftig blick på den utfärdade prospekten, skall dock genast inse, hurusom hela företaget helt enkelt utgöres af en lotterispekulation, grundad på den beräknade fördelen; att, medelst tillgodonjutande af räntan å det icke obetydliga aktiekapitalet 900,000 rdr, göra en betydlig vinst, på bekostnad afaktieegarne, som gå miste om den ränta, de eljest kunde tillgodonjuta. Detta förslag: eger alla kriterier af ett lotteri, ehuruväl upptinnaren deraf vetat att maskera detsamma på ett sätt, att det skuile, vid en flyktig blick derå, taga sig ut annorlunda än deti sjelfva verket är. Hvad är väl ettlotteri? Vihafva icke någon i lag gifven förklaring öfver detta ord, som alltså måste hafva. den betydelse, som språkbruket antyder. Enligt! etta är lotteri ett spel, der lottning eller Iragning af vinstnummer bestämmer vinster. . förevarande fall bestämmes en del vinster genom särskilda dragniogar under de fem-: on åren, och en vinst, den största, derigeiom att sedan -59,999 lotter utdragits, en! ott återstår, hvars innehafvare skall erhålla Stenby egendom. Vihemställa till det sunda : örståndet, om icke detta förfaringssätt är i f beskaffenhet att bestämma vinster efter Iragning af vinstnumren, och om icke det ( nnehar alla kriterier af ett lotteri? — Man i var, för att förvilla omdömet, liksom vändt (q ipp och ned på tolkningen. Man har låtit!t len haufvudsakliga vinsten bero på oturen 1 108 en lott att blifva till sist; men detta för-x indrar icke sakens beskaffenhet af lotteri, vilket man möjligen lättare skulle igen-( änna, om den egendomen vinnande lotten arit den, som dragits. först. Man har vi-( lare velat frånkänna företaget egenskapen l f lotteri på den i sanning sanningslösa,: rund, att hvarje intressent icke förlorade li in insats, enär han ändock en gång hadell opp att återfå densamma; men man har i örtegat, att denne intressent dock verkligen örlorar den ränta, som han eljest kunnatt rhålla på insatsen; att det är denna ränta, om utgör vinsten för de vinnande; att rän:s an i och för sig sjelf jemväl är ett kapi-n al, och att många räntor tillsammansf unna utgöra elt ganska stort kapital; samt!h tt således de i det påhittade spelet tap-!n ande få bestå de vinnande de vinster, soma essa vinna. För det sunda förnuftet tordejF cke behöfvas någon vidare deduktion, för!g tt ådagalägga ifrågavarande företags egen-!h kap af lotteri och för att en hvar målä unna inse oriktigheten af öfverståthållarei mbetets uttalade åsigt, enligt hvilken det-t amma ej skulle vara ett lotteri. Vill man s! enomläsa de: författningar, som i Svergelö tkommit, innehållande förbud mot lotteri, e kall man finna detta än tydligare. Redan fi enom k. brefvet den 20 Juni 1739 förordti ades, att ingen dädanefterfinge inrätta lot-a eri till enskild förmån, utan att lotterier ri ndast ?till pios usus och till publici nytta? !K kulle tillåtas. K. reskriptet den 7 Novem-!n er 1750 förbjöd ytterligare vid 200 dalerst Ifvermynts vite att inrätta och verkställa fl wtterier, af hvad namn de vara kunde. I k.