-— IE SÄ RR j vackra. Ö b. Den svenska husslöjden. Sverges isolerade läge och hårda klimat hafva för svensken varit goda skolmästare. Han har lärt sig att tega sig ut på egen hand och finna sig efter omständigheterna ; han har blifvit mångkunnig och händig samt tänkande, och drifver slöjd uti allt hvad han behöfver för sitt jordbruk och sitt hushåll; han gör sig oberoende derigenom att han blir duglig till mycket, lär sig sjelf i brist på andra lärare och funderar på egen hand ut huru han skall reda sig med de svårigheter, hvilka han öfverallt möter. Hvilken massa af olika konster och traditionella samt sjelfförvärfvade färdigheter i både hvad manligt och qvinligt arbete vidkommer, ingå icke redan i den svenska husliga landtmannaekonomien, och hvar är väl husslöjden mera mångsidigt representerad än i Iden sventka bondens hem, der han sjelf eller hans förfäder vanligen med egna bänder gjort allt bohaget? Denna industri visar väl icke så mycken glans och uppöfvad talang samt kunskap om konstens alla utvägar; men den visar på det obestridligaste, att om naturen varit omild i vissa afseenden, bar den också gifvit ersättning i andra, och de gåfvor, den förmåga hon nedlagt hos befolkningen, äro så tydliga, äfven i sitt outvecklade och råa skick, attingen behöfver misströsta öfver eras tillvaro och möjligheten att tillgodogöra dem. Allt beror nu när det gäller husslöjden till afsalu och såsom industri, af den nya kunskapen, den uppodlade smaken, de bättre verktygen och råämnena, den insigtsfulla arbetsfördelningen, de fullkomligare mönstren och metoderna samt förlag och en väl ordnad afsöttning, som icke tvingar landtmannen att företaga långa och kostsamma resor för att försälja sina produkter och komma i frestelse att i dåligt sällskap förstöra sitt arbetes lön. Om husslöjdens stora betydelse uti den industriella marknaden och att den icke utträngts af fabrikerna, med hvilka den täflar, trots dessas stora resurser af mekaniska medel, kan man öfvertyga sig vid betraktandet af den -massa husslöjdens produkter, hvaraf vår import från utlandet utgöres och der menniskobandens omedelbara arbete tydligen kan skönjas. Det är till stor del konster, hvilka mer eller mindre med tillhjelp af mekaniska medel, utöfvas i hemmen, så att säga af hela befolkningen på vissa orter, der de blifvit traditionella och anlagen äro . medfödda. Vi ha, utom det att slöjdskickligheten i många vägar är allmänt utbredd öfver vårt land äfven en mängd orter, der ett visst slags industri rotfästatsig, isynnerhet der en ofruktbar jordmån hindrat eller omöjligggjort jordbruksarbetet och inga andra resurser för näringslifyvet finnas. Landtmännens och qvinnornas vinteraftnar lemna också en tid öfrig, som gerna skulle användas på någon vinstgifvande sysselsättning, äfven om denna vore relativt ringa lönande, och denna husslöjd behöfver icke taga mnågon tid från jordbruket. Hos stadsbefolkningarne, der näringslifvet oftast är föga utveckladt och behofvet. af. arbetsförtjenst kännbart bland män och ännu mer bland fuinnar, bör huseslöjden vara välkommen. årt land eger tvifvelsutan i husslöjden, om den rätt hägnas och organiseras, en rik källa till välstånd och oberoende samt ett värn mot det elände och den nöd, som råder i fattigmans boning, och husslöjden kan lemna både ärliga och billiga varor. Den ifver trefnad och frid åt hemmet och afåller från utsväfningar och slöseri med tid, penningar oeh kroppskrafter. Slöjdföreningens styrelse, som uppmärksammat detta behof, har åt en särskild komit uppdragit att taga under behandling frågan om husslöjdens utveckling och inhemta upplysning om dess tillstånd och ställning i landet. Komitn, under ordförande vf slöjdskolans nitiske föreståndare, kapten Björkman, har uppsatt och låtit trycka fråsor, hvilka komma att tillställas samtliga ushållningssällskaper i riket, och hvari iskas upplysningar rörande den inom länet dkade husslöjd, m. m. De svar, hvilka orde vara att förvänta på dessa frågor, kola gifva en intressant statistisk belysning fver ett för fosterlandet vigtigt ämne och n ledning för bedömandet afhvad som kan rån slöjdföreningens och statens sida göras ill sakens befrämjande och underlättande tf hushållssällskapernas verksamhet i denna iktning. Blifver det uti en motion af frih. (. Bonde begärda årsanslag åt slöjdförelingen beviljadt, finnas deruti medel för agde förening att verka för ändamålet på lera sätt. Utom denna handräckning, som kan-vara gnad att förbättra husslöjdens tillverkninar genom spridandet af upplysning, bättre nönster och bekostandet af undervisare samt tipendier för studier i slöjdskolorna m. m., chöfva husslöjdens produkter ökade tillällen att blitva kända och sålda. Ett såant erbjuder visserligen den stora industrixpositionen i Stockholm detta år, till hvilen äfven länens hushållningssällskaper mederkat. Men det är fara värdt att vid denna RO 0 0 An rn RR RH RA oo FK folledal tora utställning, der utrymmet af så många ärdefullare och för ögat intressantare och yare föremål upptages, husslöjden icke kan lifva gå inligständiot nrh tll ojn TARAS! va