Aftonbladet – 15 februari 1866, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Masquerad-balen i TFTuailerierna. Till denna bal, som försiggick onsdagen den 7 d:s, voro omkring 1200 personer inbjudna, nästan bestående af sådana som ha tillträde till kejsarin: nans måndagssoirger. Festen var ganska lysande och kostymerna rika och ok a Kejsaren var klädd i svart och bar hederslegionetig stör: kors samt deröfver den venetianska manteln. Då grefve v. d. Goltz blef varse H. M:t, yttrade han till grefven af Solms: Kejsaren bär en venetiansk mantel; detta mäste betyda något.? Denhe svarade härpå, att venetianska manteln vore en drägt som tillkom herfarne af diplomatien, och att kejsaren var en stor diplomat. Kejsarinnan UptrRdde såsom drottning Marie Antoinette. on såg retande ut, nästan lika reta ide sem sin olyckliga förebild. Vid hennes sida såg man, köstymeräd såsöm neapolitansk fiskare, den kejserliga prinsen, som fick bivista f sten ett par timmar i sällskap med sina båda lekkamrater Espinasse och Conneau. Både mor och son sågo helt glada och sorglösa ut, och man hade alldeles kutinät glömma Marie Antoinette, om icke kejsarens bleka, något åldriga och dystra ansigte hade erinrat om att franska kronan äfven kan bli en törnekrona. Furstinnan Metternich uppträdde i en prakt elegant och lätt kostym från Ludvig XV:s tid; baronessan Gustav v. Rothschild, som var öfversållad med diamahter, töreställde judinna från medeltiden? : hertiginnan Colohna bar en praktfull drägt från Ludvig XV1:s tid: prinsessan Hohenzoliern uppträdde såsom Isabella af Baiern och prinsessan Mathilda såsom grekinna. Kostymerna från Ludvig XV:s och XVI:s tid voro de talrikaste, enär man visste att kejsarinnan skulle komma att uppträda såsom Marie Antoinette. Den diplomatiska kåren bar till största delen venhetianska mantlar; af manliga dominos märktes endast tre. Under dessa dolde sig advokaten Lachaud, ögonläkaren dr Liebriech och dr Oppert. Denne sednare har, som man vet, upptäckt och dechiffrerat kilskritten. 4 maskerade unga damer i forn:egyptisk frägt ville ställa den tyska orientalisten på prof. Som man vet buro forn-egyptiskorna under ett längt band, som hängde öfver bröstet, sitt namn i hieroglyfer. Dessa hieroglyfer skulle Oppert läsa, och han lyckades äfven hed tvenhe: men den tredjes namn kunde han icke dechiffrera och påstod att det måste vara nåsot staffel begånget. Den fjerde aflägsnade sig atan att pröfva den lärdes skarpsinne. Efter balen var souper, som intogs vid 300 bord. Tonen var mycket glad och lifvad under hela. aftonen,