Aftonbladet – 15 februari 1866, sida 2

Den franska traktatens antagande af de svenska ständerna — yttrar norska Morgenbladet — skall säkert. helsas med liflig tillfredsställelse i Norge. Nämnde tidning anser) det vara en särdeles lycklig omständighet af mycken betydelse att de förenade rikenas representationer, och först och främst de folkvalda delarne deraf, varit sammanstämmande. BSärskildt gläder sig Morgenbladet deröfver, att Storthinget sans phrase antog traktaten, ty i motsatt fall hade den norska nationalförsamlingen ställt sig på samma linie som det svenska presterståndet, hvilket tidningen anser ha varit mindre lämpligt. . Den omsorgsfulla pröfning som frågan erhållit, hoppas Morgenbladet skall medföra det fesultat, att protektionismen med sitt misstroende till landets hjelpkällor och näringsidkarnes företagsamhetsanda härefter i den upplysta opinionen skall hafva fått ett grundskott. Säkert är det i alla fall, yttrar Morgenbladet, att protektionismen genom sin organ Dagigt Allehanda har spelat ut sina bästa trumf och derjemte förlorat spelet fullstänligt. Slutligen framhåller Morgenblzdet som en ganska märklig företeelse att hondeståndets representanter, som vid riksdaens början visade en viss bevägenhet för protektionismen och obenägenhet för. franska trektaten, under frågans behandling idagalagt sin. benägenhet för frihandelns orundsatser, hvilket tillskyndar ståndet heder, liksom den utgör ett. godt föredöme. Äfven entages, utan tvifvel ganska riktigt, att det beslut, som fattades af de mindre jordbrukarna (bondeståndet) kraftigt inverkade på det beslut, hvartill de större jord: brukarne inom första ståndet kommo.