— En rask sjöman. Från Christiansand i Norge skrifves den 3 dennes: I onsdags jordfästades på Oddenäs kyrkogård de jordiska qvarlefvorna af en gammal sjöman, hvikens namn är väl kändt af gammalt folk längs Norges vestkust. Rasmus Anderssen föddes i närheten af Lillesand år 1768. Redan som barn gick han till sjös, och hafvet plöjde han troget ända till sitt 90:de år, Dock älskade han icke sjön med en sådan lidelse, att han gjorde hafvet till sin enda ungdomsbrud och uteslutande egnade det sin långa lefnad. Nej, den blåögda damen fick under tidernas lopp icke mindre än fem medtäflarinnor. Vid 25 ärs ålder gifte han sig första gången, men ehuru detta äktenskap välsignades med åtskilliga barn, äro dock dessa för längesedan döda. Frukten af hans andra äktenskap var tre söner, och två döttrar, hvilka alla lefva. I en ålderaf innemot 70 år ingick han sitt femte äktenskap, och med denna sin hustru, som öfverlefver honom, fick han två söner. Han var fader till 16 barn och farfader till 42 barnabarn samt hade dessutom 25 barnabarns barn. Under kriget med England gjorde han resor till Danmark med en öppen båt för att hemta spanmål. Nordsjön hade för honom intet fruktansvärdt och engelsmännens näsa visste han att listigt gå förbi, så när som en gång, då fienden fick tatt i honom. Men hans oböjliga mod, beslutsamhet och raskhet väckte engelsmännens beundran och efter ett par dagar fick han åter igen sin frihet och sin båt, — icke för att begratva sig i spiselvrån, utan för att änyo våga en dust med det vilda hafvet och de fiendtliga kryssarne. ——— nn