HUSTRUR OCH DÖTTRAR ELLER MOLLY GIBSON. ) Reman af mrs GASKELL. (Öfversättning från engelskan.) Han gick in i huset och tog vägen till förmaket, ba!ft väntande att Molly skulle vara i trädgården. Hon hade varit der också, men det var alltför varmt och hon hade snart kommit in igen i förmaket. Der hade hon kastat sig i en länstol och insomnat med en öppen bok i knäet. Hatten låg bredvid henne och den ena armen hvilade på stolskarmen. Hon såg så älsklig och barnslig ut, att fadren kände sitt hjerta bli varmt vid hennes åsyn. Molly! sade han sagta och tog den lilla bruna handen, som låg öfver stolskarmen, och häll den i sin. Molly! Hon såg upp, men utan att dock se något i första ögonblicket. I det nästa lyste det till i hennes ögon, hon sprang upp och slog armarne omkring hans hals. Ob, pappa! Söta, coda, älskade pappa! Hvarför kom du medan jag sof? Nu her jag gått miste om nöjet att vänta och längta efter dig! Det såg ut som om mr Gibson blifvit litet blekare än förut. Han qvarhöll ännu hennes hand och båda satte sig i soffan, men mr Gibson hade icke mod att säga något. Det behöfdes ej heller, ty hon pratade oupphörligt. Jag var så tidigt uppe! Det är så förtjusande att vara ute om morgparne i den friska lufien. Det var väl derföre jag ble! så sömnig. Men är det icke en herrlig. varm dag? Jag undrar om Italiens himmel, som man så mycket talar om, kan vare 4) Se Å, B. n:r 14 21, 22-27, 29—33 och 35