Aftonbladet – 12 februari 1866, sida 3

SSLLIDDRA SL PASTA ERT FET VAA DR UECKUSLeHUt av . större odlingsföretag å boställsjorden. , Sändebrof till det högvördiga ståndet ! från en qvinna i landsorten. Med beundran för edra lysande talgåfvor : j och djupsinniga lärdom, fattar jag pennan för att en stund samspråka med eder, andans högärevördige män, Det var synnerligen stor t) skada, att jag ej kunde få vara närvafrande -J och afhöra edra snillrika tal, då debatten -Jom qvinnans rättigheter förehades, — men jag har, så godt sig göra låter, njutit af ; det referat, Aftonbladet bringat mig. — I hafven verkligen kommit mig på en hop I underliga tavkår, värde herrar. Att börja ;I med måste jag bekänna, att jag, ända sen I min barodom, ansett det högvördiga ståndet såsom upplysningens och den kristliga kärlekens sjelfskrifna målsmän, — men, när Jallt kommer omkring, är väl detta blott en I villfarelse, alsträd i min qvinnohjerna och latt en sådan är af annan beskaffenhet än männens, det veten I, skapelsens och lär. domens herrar. I hafven nog dissekeratlik och ?till komplett evidens? bevisat hvaruti denna skilnad består, I kännen menniskosjäleni grunder, I hafven pejlat dess djup, mätt dess alla olika förmågor, I kunnen på linien bestämma hvarbti den manliga. och den qvinliga själen skilja sig från hvarandra, I veten ?på håret? huru långt ett naturan lag, nedlagdt inom månnven3 eller qvinnans bröst och genom sorgfällig uppfostran utveckladt, kan gå: I ären allvetande liksom Skaparen dch er vishet har utforskat Hans afsigter! — Hvilket djup af visdom doldt inom svenska presterskapets bröst! — Och sjelfva bibeln åberopen I, — det Heter der: Yatt mannen skupades af lera, men qvinnan af mannens refben? och att hon, under så fattä omständigheter, skulle blifva i allo sämre, det är klart och tydligt, fast just ieke så smickrande för ämnet on togs af: Det tycks som om leran varit ett bättre material än Adam! — Kuhåtn I Törklara . det, höglärde herrar? -— Agardh hade visserligen er motsatt åsigt af saken, men han vär ett snille han! — I tycken att qvionan har alldeles tillräckligt med inkomstkällor redan: — hon kan -mdervisa isfolkskolan, hvartill hon! gerna egnar sig?, påstår dr Säve, — Hon kan idka handel, bli barberarg, fjerde klassens I telegrafist (utan befordran!) postexpeditörer, — allt mycket klyftiga och inkomstbringande befattningar! I hulvon naturligtvis utforskat, att hennes hjerna ej kan stå ut med mer vetande än dessa befattningar fordra och att ?hennes hjörtas intelligens? — den enda sådan, hvaraf hon är mäktig; enligtdr Rundgrens om stor och sann upplysning vittnande utlåtanden — skulle taga skada om hennes rättigheter ännu mera utvidgades. I veten bestämdt, att hon ej här medfödda anlag för nägra andfå än desså redan. tillåtna räringsfång och dr Lindgrens skrattmuskler sättas i gång, bara han tävker på utskottets anföranden i ämnet. Han måtte ha lätt för att skratta, hr Lindgren — kan skrattar säkert äfven vid prestvighingarne; ty: det-är -väl skämtsamt Kantänka, att alltemellanät sö personer uten de ringaste presterliga anlag invigas tillandans-embete? — Mannen kan söka och erhålta befattningar hvartill Nan Eäkner alla gåfvor, men qvinnan skall forqväfva all eller åtminstone större delen.af de anlagen vis föxsyn gif. vit henne. Detta kallas naturligtvis menniskorätt? -— Det är bevisadt, att i Sverge fin nås 283,758 flera qvinnor än män, och, när: dessa : sedmare följaktligen: ejkunna åtaga sig att föda dem, — det är j tillåtet att ha mer än en hustru i gender! — så neka. de ändå dessa. 283 tusen. att föda sig på det: sätt, de sjelfva för godt finna !-Detta källas konseqvens eller hur? — Tror döktor Säve, att alla dessa 283 tusen kunna få plats-som därarinnor:i: småbarnseller folkskolor, på fjerde klassens telegrafer eller de få postexpeditioner, som upplåtas åt dem? Om de-hafva anlag för någon af dessa. befatthingar; kommer aldrig i betraktande: qvinnan Kar och måste ha de anlag, skapelsens herrar? henne anvisat! Prosten Westin tycker jag ändå nästan bäst om, ty Hans lärdom går utanpå alla de andras. Han säger att utssottet gått längre än både förnuftet och uppenbarelsen vet af?. Hvems förnuft är det som menas? Prosten Westins? — ja, då går jag obetingadt in .derpå! Och vidare heter det ?att utskottet ej inträngt i uppenbarelsens mysterier? -— men det har prosten Westin näturligtvis! — ädla blygsamhöet! — Yttermera säger samma värde talare, med lika myeken humor: som sanningskärlek; att inom de sköna konsterna har aldrig någon qvinna gått utom gränsen för diletranter och blifvit konstnär?. Hr Westin har aldrig hört talås om Jenny Lind, Wilhelmina Neruda, Malibran, mll Mars, Rachel, Angelica Kaufmann, Amalia Lindegren, Rosa Bonheur, madame Staöl, Fredrika Bremer, in. fl. andra? För all del, min bäste hr prost, anskaffa..med allra snaraste en konstoch litteraturhistoria, så att ni får reda på hvilka nyssnämnda qvinnor äro, ty ni bar pätaghgen alls ingen aning om att de finnas eller funnits till i verlden. Om niaf en händelse en gång får höra vår älskvärda Wilhelmina Neruda spela violin, så säger ni henne midt i ansigtet, att hon är endast dilettant?, och Jenny Lind — som ni kanske ändå har någon nys om? — hon sjöng väl i ert tycke inte bättre än en kräka, bara för det hon har en qvinlig strupe, kantänka? Madame Staöl var naturligtvis endast en klåperska och Rosa Bonheär är lika litet konstnär, som vår Amalia Lindegren. , Vidare upplyser hr prosten Westin, ?att äktenskap är tillåtet från 15 till 100 år? — har inom ert pastorat någon hundraåring gift sig? — och menar tro på att en god del af.de ?öfverskjutande? — eller öfverblifna? — 280,000 qvinnorna kunna afdragas på dem, som önska gifta sig?. Detta skall vara qvickt, naturligtvis. Men hvilka skola de gifta sig med? Kanske med hvarandra? — ett tredje gifs ej, såvida ej prosten Westin ämnar införskrifva en laddning maskuliner från närmaste planet eller månan kan; ske, på hvars afvigsida? det lär kunna