Aftonbladet – 12 februari 1866, sida 3

rv vet TT ff fe FF Ne ON taternass stadfästande af mikado (landets and lige herrskare) och öfver förnyandet af den di plo-matiska förbindelsen med Brasilien, vidrö hon oroligheterna på Jamaica och den på budna undersökningen deraf, ansträngnin garne för ett förbund mellan Engands be sittningar i Nordamerika och boskapspestens olyckor. Feniernas sammansvärjning stämp las såsom lika mycket riktad mot religion och egendom som mot regeringen, och ett lägförelag bebådas af denna anledning. Vidare skola komma att för parlamentet framlåggas ut:kottsbetänkandet om dödsstraffets inskränkande och verkställande, lagförslag om föräovdring och sammanfattning af konkurslagarne, om andra förbättringar i lagstiftningen och om utvidgande af det offentliga revisoosväsendet till gädana grenar af inkomster och utgifter, som hittills ieke varit underkastade en offentlig kontroll. Af politiska lagar förebådas två, nemligen om parlamentseden, hvarvid onödiga förklaringar och förhätliga åtskilnader emellån medlemmar af olika trosbekännelser kunna aflågsnas, samt om förbättringar af den lag, Isom ordnar rösträtten vid underhusvalen. Lord Derby avgrep trontälet i häftiga ordaleg och fådlade regeringen för det att hon suspenderat guvernören Eyre på Jamaica, förklarade stt han ej kunde skåda fredssymptomer i mötet mellan franska och engelska flottan och påstod ått Feniersammansvärj ningen var en följd äåf förkumme!ser från Te geriogens sida. Lord Russells försvar mot dessa anfall var ytterst matt. Han hoppades att inom ex månad kunna framlägga rteformbillen. De båda parlamentshusen började genast efter trontalet diskussionen om svarsadres sen. Dervid ielades myciet om boskapspesten, men de politiska frågorna bleivo dock icke heller lemnade alldeles åsido. En skärmytsling i öfverhuset aflord Derby mot det blifvande reformförslaget föranledde lord Russell att förklara, att förslaget kommer att inlemnas i underhuset mot slutet af denna månad. Öfverluset antog enhälligt den af lord Normanby föreslagna svarsadressen. Underhuset, som. uppidgs ef en nändligt lång debatt: om boskapspester, måste upp skjuta adressdebattens fortsättning till 1följande dag; vd Ministern för Indien, sir Charles Wood, har begärt afsked försjukligbet. Hans efterträdare är grefve Grey sud Ripon. TYSKLAND. Den förändring, som tyckes ha egt rum i den preussiska politikens program angående hertigdömena, i det personalunion? nu trädt i sället för de fordna. Pfebruarifordringarne? bar framkallat en liflig rörelse både i Preussen oeh hertigdömena. De ministeriella organerna försvara personalunionen med samma ifver; som den angripes a! oppositionstidningarne och den augustenburgska pressen. Nordd. Allg. Ztg säger i anledning af hr Bismarcks yttranden 1 deputersdekammerein: ?Det märkliga tal, hvormed mMinisterpresidentea försvarade rege I ringspoliuken 1 afseende på Lauenburg, får ökad betydelse genom den skarpa dager, som det samtidigt kastar öfver en ennen fråga. Hr Bismarck frågade kammaren, om det icke skulle vara vida fördelaktigare för Preussev, om det lyckades förena Slesvig-. Holstein med preussiska staten genom enl personalunion, än om februsrifordringarnel. fonomdretvan. Betydelsen af denna fråga) ör så myeket mindre underskattas; som i hertigdömena: samtidigt framkomma förny-. ade tillkännagifvanden att man anser pPersonalunionen med Preussen såsom den lyckligaste lösningen af frågan.? Hamb. Nachr. : innehåller en: artikel i eamma anda, der det heter: Prenssen skall gerna låta hertigdömena behålla sin. författniog; det skall hvarken förändra deras-bestående förvaltningssystem ePer värnepligtslag utan landets samtycke; det skall icke heller påtvinga dem ett tullsystem, som de finna stridande mot sina egna intressen. Om en öfverenskommelse på pre alunionnns grund kan uppnås, skall Preussen ej blott efterskänka sitt anspråk på 22 millioner i krigskostnsder, utan äfvenröfvertega betalningen af de 12 millionerna till Österrike, och dessututm un. derlätta upprästandet at ett gjelfetändigt militärväsen i hertigdömena?, Köln. Zeit. blef för några degar sedan konfiskered för en insänd artikel från förre landtdagsledamoten v. Ammon, hväri dense ). protesterar mot öfvertribunalets utslag rörabde tolkningen af grundlagens 84 art. om ytsrandefriheten i kamrarne. Baron Rotschild i Wien ligger illa sjuk och man befarar häns förestående bortgång. Han char pr telegraf låtit ditkalla gina barn och åt sin yngsta son anvisat en somma af 300,000 gulden, som skulle bilda grundplåten till hans privatförmögeuhet. TURKIET. I Syrien har åter utbrutit ett uppror, framkalladt genom :urkiska guvernören Daudl: Paschas stränghet möt maronitehefen Josef. Karam och hans anhängare semt 2 nom: nya skatter. En emir vid namn Harfuz har slutit eig vill Karam, och mellan dem oct. de turkiska trupperna har en blodig sammanstötning egt rum, som icke tyckes ha utfallit lyckligt f.i Daud Pascha, emedan: han begä:t förstärkuing isån Konstantinopel. : NORD-AMERIKA f Crawfordås dåd ogillas af en stor-del afl den amerikanska pressen, och regeringen i Washington har nu; för att fullständigt desavuera det gjorda infallet i Mexiko, låtit arrestera Crawtord i Neworleans. De franska tidningar, som utkomma i Newyork, upplysa aft Crawford och hans stabschef Reea äro ett par gemena skurkar. QCraw ford, som är bördig från Tennessee, blef för aderton månader sedan afskedad till följd af krigsrätts dom, derför att han hade bestulit banken i Rogersville. Han blef i sin ungdom relegerad från krigsakademien och deltog sednare i Walkers tåg. Vid krigets utbrott satt han arresterad i Virginien, der han hade blifvit tilltalad för en grof förbrytelse; men regeringen i Washington mAttnye ijaka nAaotn mindra hanna tinnatakR nah