Aftonbladet – 8 februari 1866, sida 3

lord Dunstraws råd och för att omsider få saken i gång, gaf mr Grass det ef honom begärda skriftliga löftet. (Forts. följer.) Rörande sammansättningen af direktionön för Stockholms stads nndervisningsvera. (Motion af hr J. ÅA. Hazelius.) Till stadsfullmäktige för Stockholm. Den kongl. stadgan af den 29 Jan. 1819, som ordnar undervisningsväse det f r hufvudstaden, föreskrifver garska vä grundadt en styrelse för dess läroverk, på annat sätt Jsammansatt än den fö. rikets öfriga läroverk, hvilken är åt domkapitlen anförtrodd. Den tidens uppfostringskomite, som föreslog denna styrelse, gifver till skäl härfir, att ?då hufvudstadens invånare så betydligen bidra.a till underhållandet af dess läroverk och aflönandet af vid dem ensatte lärare; då dessa invönare till stor del bestå ef män, hvilka ega en hög grad af bildning, kunskaper, erfarenhet och menniskokänpedom; då särdeles det blifvande gymnasium fått sin tillvarelse genom deras tillskott och uppoffringar, så finner komitn att stadens invånare böra på lämpligt och billigt sätt få delioga både i lärares tillsättning och i öfriga ämnen, som kunna höra till läroverkens styrelse och ordningens vidmakthållande, I enlighet med denna åsigt och med komitens derpå grundade förslag, men i strid I mot det dävarande stadskonsistorium, som afstyrkte en sålunda sammansatt styrelse, såsom både för undervisningen menlig och I mot prosa peta privil gier stridande, — fastst Ide K. M:t att styrelsen skulle bestå under öfverståthållarens ordförandeskap af 12 ledamöter, nemligen pastor primarius och justitiebörgmästaren såsom sjelfskrifna, tre af de trenne vittra akademierna utsedda, tre af stadens pastorer, : fstadskonsistorium Jutsedda, samt två bland: borgerskapet af stadens äldste och blard grosshandelesocietetens ledamöter uteedda; men hvilken sistTT nämnda valrätt blef genom Kovgl. brefvet den 26 Mars 1856 utsträckt till borgerskepets alla klasser, äfvensom samma kongl. bref gjorde den ganska lämpliga förändringen att ledamöterna skulle utses för tre år, Ii stället för att de förut vöro stöndiga. Denna sammansättning af styrelsen kani det hela hafva skäl för sig; men fem af dess ledamöter, nemligen de tre af -magistrater och de två af stadens äldste utsedde, har kongl. brefvet 1819 uppenbarligen härtill kallat på den grund, att magistraten och stadens äldste den tidea utgjorde stadens kommunalstyrelse. Då denna styrelse nomera blifvit på stadsfullmäktige öfverflyttad, så synes vara klart, att efter nu förändrade förhållanden äfven valrätten borde å stadsfullmäktige öfverflyttas. Det. kunde hafva varit önskligt att den kongl. direktionen, sjelf inseende de nya förhållandena, hade hos K. M:t väckt fråga om ändring i sin egen sammansättning; men då detta icke har skett, får jag föreslå att stadsfullmäktige : bebagade göra en sådan underdånig framställning. Jag behöfde icke till dett mitt förslag något annat skäl än den förändrade kommunalstyrelsen; men jag kan icke underirycka den tanken, att då nära hälften af den k. styrelsen blefve utsedd af stadsfullmäktige, skulle, äfven om samma personer som nu äro ledamöter blefvo kallade, dessa, i känslan af sitt nya ursprung, finna en manivg att söka :tillvägabringa en :förändriog i det tänkvärda. förhållandet, att hufvudstadens elementarläroverk står ensamt i hela riket utom den lag, som organiserar alla öfriga, samt Jåtit icke mindre än tre särskilda kungliga skolstadganden, de af 1849, af 1856 och af 1859, gå i väsentliga delar sig ovidrördt förbi, qvarstående i ett snart 50årigt organisationsskick, under det allt omkring detsamma förvandlats. På grund häraf föreslår jag: att stadsfullmäktige behagade till K. M:t ingå med en underd. anhällan, att K. M:t, med ändring af föreskrifterna ik. förordningen af den 29 Jan. 1819 om sammansättning af direktionen för Stockholms stads undervisningsverk, och med upphäfvande af det stadgande, att justitieborgmästaren skall vara sjelfskrifven ledamot, samt två ledamöter utses af Stockholms magistrat och två ledamöter af stadens äldste täcktes stadga att fem ledamöter i denna direktion utsesaf stadsfullmäktige, valda i den mån ledigheter bland nämnde nuvarande fem ledamöter uppstå. Om hänvisning af detta mitt förslag till beredningsutskottet anhåller ag. å Stockholm den 16 Jan. 1866. Joh. Aug. Hazelius. Till Redaktionen af Aftonbladet. I Aftonbladet för den 7 dennes förefinnes en mindre artikel angående Telegrammer på främmande språk?, uti hvilken klagas öfver de oriktigheter och språkförvridningar, som uti telegrammer till. Aftonbladet förekomma. Tjenstemännen å Stockholms telegrafstation känna allt för väl detta förhållande; men tro ej orsaken: vara den, som Aftonbladet uppgifvit. Såsom bevis på att expedhtörerna ega mera språkkännedom än de ankonina telegrammerna utvisa, torde få anföras, att tjenstemännen ej sällan med verklig motvilja sätta den föreskrifna signaturen under vanställda telegrammer, uti hvilka de icke få vidtaga några rättelser af hvad beskaffenhet som helst utan hvilka de alltid måste utskrifva precist me de ordalag, som telegrafen öfverbringar. Denna vanställning af språket är ej sällsynt vid korresondens med främmande länder; men äfven från imländska stationer ankomma oriktiga telegrammer, hvilket för det mesta torde bero. derpå, att afsändarena nedskrifvit sina telegrammer särdeles otydligt eller behäftade med språkfel. Stationen vore särdeles tacksam, om den ärade redaktionen gmom framställning till telegrafstyrelsen ville låta utreda förhållandet med vissa, till Aftonbladet adresserade telegrammer, hvilka (det torde tillåtas nämna det) äro mera vanställda än telegrammer i allmänhet pläga vara. P. TR Lö an Våra NR PE JU. PT PER FI