Aftonbladet – 8 februari 1866, sida 2

I bendeståndets aftonplenum talade för traktatens obetingade antagande P. Nilsson, O. B. Olsson, Holmlin, Svensen, Uhr, Per Ericsson, Nyqvist, Jöns Andersson, Sven Nilsson från Kristianstads län, Nils Andersson, Carlsson, Almqvist, Östman, Byjerkander, Anders Persson från Kristianstads än, O. B. Andersson och Anders Gudmundson, hvarjemte vi anteckna att vid förmiddagens plenum Johan Bergström, Nils Olsson från Skåne och Adolf Skoldberg från Skaraborgs län äfven biträdde den kongl. propositionen. I Medins åsigt om traktatens godkännande blott för ett år instämde Pehr Andersson. Eric Ersson och Gustaf Jansson biträdde det af Hörnfeldt framställda förslag, att rikets ständer skulle förklara att, ehuru de förväntat att traktaten skulle blifvit underställd deras godkännande, innan den trädde i gällande kraft, hade rikets ständer dock för sin del funnit för godt lemna sitt bifall till densamma. Rosenberg, Matts Persson, Jonas Andersson och CarlAnders Larsson uppträdde i detta plenum till försvar för regeringens åtgörande; hvarjemte Forsbäck och Medin sökte ånyo gifva stöd åt sina förut omnämnde yttranden och förslag. Rundbäck biträdde utskottets förslag med uteslutande af första delen af dess klanderyttrande. Jan Andersson från Kopparbergs län biträdde utskottets förslag obetingadt. Sedan diskussionen förklarats afslutad, framställdes. proposition huruvida ståndet gillade utskottets betänkande och ble: detsamma förkastadt utan voteriog. Vid derefter gjord proposition om obetingadt bifall till den af Kongl. Maj:t aflåtna propositionen hördes blandade ja och nej. Votering begärdes och vid fråga om kontraproposition bestämdes med 71 röster mot 32, att såsom sådan skulle uppställas ett bestämdt afslag i den kongl. propositionen. I hufvudvoteringen segrade den mening, som äskade ett rent och obetingadt antagande af den kongl. oropositionen med 73 ja mot 27 nej. een Fem timmars debatt hos ridderskapet ech deln, i dag på f. m., har medgitvit fyra alare tillfälle att yttra sig. Vära läsare unna häraf sluta till anförandenas omfång. dr RB. v. Kremer fick först ordet och tilltyrkte obetingadt bifall till traktaten, oakadt han uttalade ett och annat tvifvel i fseende på bränvinstullen. — Foljde så i yrdningen frih. Carl Adam Raab (icke att örblanda med frih. A. C. Raab). Han ann tillfället lämpligt att utbreda sig om näringslagstiftning, bankväsen, kreditagstiftning, fondsystem, utländska ån, makinväsen, jernvägsanläggningar, grundskaternas aflösning m. m., förutom tullagstifting, industri, skeppsfart och dylikt, som verkligen kunde med saken ha sammanhang. lan röstade naturligtvis för afslag. — Vida ner underhållande var frih. D. Schultzeneims af pikanta paradoxer och fyndiga ordfändningar flödande, med liflighet och nerv ramförda föredrag, som sökte ådagalägga tt traktaten var grundlagsvidrig och riksörderflig, men dock slöt med den förklaing att ?traktaten måste antagas? — naturigtvis med de af hr friherren i utskottet ormulerade artiga tilläggen i beslutet. Frih. Gripenstedt erhöll derefter ordet och pptog i ett, närmare två timmar fortfaande, föredrag till besvaran:e såväl de annh Rei betndber brist atristpns teten betet