HUSTRUR OCH DÖTTRAR ELLER MOLLY GIBSON. ) Roman af mrs GASKELL. (Öfversättning från engelskan.) Mannen gick, högligen förundrad. Mr Osbornes smak och tycken hade hittills varit hela husets lag. Alla hans önskningar, de måte nu röra mat eller dryck, värme eller köld eller andrå saker, uppfylldes alltid, ty hen var arftagaren och ban var icke stark och han var familjens geni. Påsamma sätt var det utom hus; mr Osborne önskade att ett träd skulle buggas ned, eller icke huegas ned, eller han hade det eller det infallet med afseende på villebrådet eller hästarne, och tjenstfolket må:-te lyda hans vilja eom om det varit lag. Men i deg skulle vinet med det gula lacket tagas in, och det kom också: Molly visade sitt ogillande, icke i ord, men i handling. Hon drack aldrig vin, så att hon hade ej behöft frukta att betjenten;som var van dervid, skulle slå i hennes glas, men likväl, för att öppet bevisa sin trohet mot den frånvarande hjelten, satte hon sin lilla bruna hand öfver glaset, tills vinet gått om-ring och squiren och Roger fätt sin beskärda del deraf. Efter middagen suito de båda herrarne länge qvar vid vinet och desserten och Moily hörde dem skratta högt. Sednare på aftonen, då det redan började skymma, såg hon dem spatsera i trädgården, Roger 4) Se Av B. iir 14-21, U—27, 29 och 30.