Aftonbladet – 6 februari 1866, sida 3

nar inom opinionen 1 Wermland de flesta rösterna för sig, derföre att en litet egendomligt tillkommen majoritet af några högst få röster inom Wermlands landsting förlidet år uttalade sig för densamma. Uti Wermland vet man mycket väl att denna opinion hufvudsakligast, kanske uteslutande, tillhör ett bruksintresse, som skulle få enskild fördel af den riktningen, och som be. synnerligt nog lyckats få på sin sida understöd af personer inom Filipstads bergslag hvilken bergslag, i och för sig sjelf betraktad, har alldeles samma pytta af den södra som den norra riktningen, i fall den vill, i stället för en bibana till Norum, anlägga, en sådan till den södra linien med anknytning till densamma i Ölme socken, en så naturlig åtgärd att motsträfvigheten deremot, ifall det någonsin är allvar med en bibana från bergslagen, icke kan förklaras annat än som en fix ide. För att visa huru det i verkligheten står till med den, der opinionen i Wermland för Norumslinien, har ins. förskaffat sig en exofficio vidimerad afskrift af nedanstående till konungens befallningshafvande i Wermland ingifna klagomål utaf en massa hemmånsegare mom Nyeds församling der bruket Norum just är beläget deruti klagas öfver både att och huru kommunalstämman i den församlingen beslätit att med 5000 rdr inköpa mark till nordvestra stambanan, om denna kommer att drägas genom Nyeds socken. Ehvad än det juridiska resultatet må blifva af dessa klagomål, så, då Norums-intresset så mycket stödjer sig på den tillfälliga utgången af den mycket svaga opinionsyttringen i frågan uti fjolårets Landsting, må den opinion som uti dessa klagomål uttålas både emot hrr bruksegares operationer inom just den socken som är frågåns brännpunkt, och till och med emot sjelfva Norunislinien, äfven komma till allmänhetens kännedom, såsom ett motstycke och ett ovedersägligt bevis derpå att opinionen för Norumslinien icke ens är folkets? inom sjelfva Nyed, utan är der rådande endast hos herrar bruksegare. Den brist på sympati, kanhända den antipati, för Nörumslinien inom sjelfva detta Nyed, som hos allmbgen är rådande synes rlart af följande ord uttålade i klagoskriften: — — — ithy att allmogen i sin helhet är neutral angående banans sträckning, hvilket hon kommer genom Nyed eller Carlstad, med anmälan derjemte, att om herrar bruksegare ifra att få den häråt, till Nyeds socken, må; de äfven sjelfva betala den dertill erforderliga kostnaden?. Den opinionsyttring som uti nedanstående klagomål till offentlig embetsmyndighet uttalas, har så mycket större betydenhet, som klagomålen äro undertecknade af icke mindre än fyrtiofyra (44) hemmansegare inom en socken. Skall man i frågan göra afseende på uttalade opinioner, så torde rikets ständer böra göra lika mycket, ja mera, afseende på dessa jordegares åsigter som på hrr bruksegares, och detta med så mycket mera skäl som te ifrågavårande bruksegarne skulle ha direkt enskild: fördel utaf om; banan :drages fram igenom Nyed.: : Hine -ille: lacrimee. ; Wermländning. Till konungens höga befallningshafvande i Wermlands länt: Undertecknade hemmansegare i Nyeds församling får härmed inför konungens befallningshafvande anhålla om besvär af pröfning af . bilagde kommunalstämmo-beslut, hvaruti styrkes, att nämnde församlings röstberättigade voro fullt villiga att:utbetala 5000.rdr rmt, deraf brukspatron .Lennartsson; skulle ensamt utgöra 1000 rdr, till inlösen för mark till stambanans anläggande om den möjligen kommer att taga sin sträckning genom Nyed; men protokollet visar endast en .stämma, hvilket är falskt; ty den 25 sistlidne Oktober var en stämma hållen i Norums herregård, till hvilken voro kallade jordegare i hemmanen, hvilka stå uppräknade i protokollets 5 t; men slutet af denna uttrycker endast tilldraelsen på stämman, som hållen i var socknestugan den 27 i samma månad, till hvilken voro kallade hela församligens röstberättggade inbyggare, hvilka. till en del infunno sig, och då frågan framställdes, svarades af de församlade enhälligt nej. Och då hr ordföranden hörde allmogens bestämda mening, deri, yttrade han, att de icke skulle slippa med nej, hvarefter hr ordföranden och flera bruksegare rådslogo, huru de skulle uppställa grunder? för att få allmänheten på sm sida, jemte det att de af ordföranden blifvit tröttdrifna af hans enträgna påstående, att godvilligt bejaka det väckta förslaget, svarade slutligen ja, men icke af nitälskan för saken. De som svarade ja, kan styrkas att deras antal ej utgjorde hälften af de församlade, emedan de efter herrarnes grunder? måste svara ja, (nej konricke ifråga) då största delen i sina aftonstunder förskingrat sig, och en stor del af de röstberättigade ej voro närvarande, och många flera än de som i protokollet äro antecknade började besvara frågan med nej, då stämman upplöstes för att ej få för många. på reservationens sida. Sedan då vi vid flera tillfällen träffat många af de personer, .som ej voro vid stämman närvarande, ville allsicke ingå på de vilkor hvilka stämman åsyftade, hvaraf synes att hela stämmobeslutet är alldeles emot hela allmogens vilja, och åtminstone anhålla vi, som äro i reservationen upptecknade ,: att blifva ..befriade från den af stämman beslutna afgift, men som protokollet visar hvilka som reserverade sig emot detsamma, yrka vi att det äfven måtte visa hvilka som svarade ja, för att få se om protokollets ordalydelse 7de flesta? utgör fulla sanningen. Slutligen . få vi äfven anmärka, att Henrik Larson i Åstorp inställde sig för egen del och såsom ombud för Lars Svensson: derstädes, hvilken offentligt reserverade sig emot beslutet, men reservationen visar endast den förstnämndes namn, hvarföre vi å ofvanstående grunder alldeles :förneka och ogilla bildade beslut tillalla delar, ithy att allmogen i sin helhet är neutral angående banans sträckning, hvilket hon kommer genom Nyed eller Carlstad, med anmälan derjemte, att om hrr bruksegare ifra att få den häråt, må de äfven sjelfva betala den dertill erforderliga kostnaden. Anhällande ödmjakeligen det konungens befallningshafvande äfven vid handläggningen ogillar närlagda beslut, till folkets vilja som är den bästa lag. Hedås den 16 November 1865. Olof Pettersson, Jonas, Bergman, Jonas, Nilsgson, Johannes Jonsson och Nils Nilsson i Wästanå, Erik Andersson, Henrik Gäfwert i Herrån, enligt fullmakt. — Anders Thudin, Johannes Andersson, Johannes Jansson, Lars Svensson och Hendrik Larsson i Åstorp, enligt fullmakt. — Sven Olsson, Anders Jonsson, Carl Thudin som förmyndare för Carl Andersson i Repevtorp, enligt fullmakt. — Jan G. Lettenström, Magnus ansson, Nils Andersson, Erik Gabrielsson i Hult, enligt fullmakt. — Olof Pettersson, enkan Maria Jonsdotter, genom Erik Jansson, Sven Andersson, Nils Magnusson, Nils Jönsson, Magnus Eriksson, yngre Olof Nilsson, Lars Olsson, Nils Nilsson, Lars Nilsson, Nils Andersson, Petter Nilsson, Sven Jonsson, Johannes Pettersson, Magnus Jansson, alla i Hedås. — Johannes Magnusson, Jan Jansson, Johannes Pettersson, alla i Ambjörbyn. — Johan Olsson i Fasterud, Magnus Jansson Carlsberg, enkan Catharina Jans dotter, Johan Backman, båda i Laeskerud, Lars Andersson Leskerud, Sven Larsson Wiberg. Vidimeras, Carlstad i landskansliet den 15 Januari 1866. Ex officio C. E. Lundbom. Rällegångsoch Polissaker. Tunocdha Air VI hä fört raforerat att