oOrrt register öfver händelserna; han ang ver äfven deras orsaker, syftemål och verkningar. Vi afsluta denna uppsats med ett utdrag, hvari han ådagalägger den absoluta oförenligheten mellan samhällets trefnad och kyrkans öfvermakt. ?De opinioner, som gjorde sig gällande 1858, och den kyrkliga reform, som då af Cortes beslöts, äro onekligen ettstort framsteg i jemförelse med reformerna 1812 och 1836. Men folket ensamt kan proklamera religonsfriheten, kyrkans skiljande från staten, och tillintetgöra presterskapets makt, liksom det ensamt har förmått at! definitivt afskaffa inqvisitionen och klostren. När folket, frigjordt från vidskepelsens och fanatismens ok, högt uttalar sin vilja, då skola samme statsmän, som nu motsätta sig religionsfriheten, understödja densamma och stadfästa henne genom hennes upptagande i landets grundlagar. ?Vi vilja med några siffror visa, att, äf. ven ur ekonomisk synpunkt, religionsfrihetens försvarare hafva rätt mot hennes vedersakare. — Befolkningen har minskats i Spanien i proportion till presterskapets tillväxt och ökats i mån af presterskapets förminskning — ett slående bevis på oförenligheten mellan samhällets väl och kyrkans öfvermakt. Se här en märklig tablå, som på några få rader tydligt och klart visar hufvudorsakerna till Spaniens förfall och dess påbörjade upprättelse: År. Munkkloster. Antal prester. Befolkning. 92000 208,000 1690 7,500,000. 1768 149,809 — 9,300,000. 1797 134,500 10,500,000, 1820 2280 118,000 11,660,000. 1835 1940 920,000 13.500,000. 1859 41 ) 38,000 16,000,000. Befolkningen har på halftannat sekel ökats med 9,000,000, och klostrens antal minskats med 995 på 1000 samt presterskapers med 80 proc. Om man jemför Spaniens industri och rikedom vid den först angifna tidpunkten, som infaller under Carl II:s regering, med densamma år 1859, så finner man, att Spanien då hade sjunkit till den lägsta graden af armod och despotism; till en förnedring, dit ingen annan nu lefvande nation någonsin fallit; och det var då som det räknade största antalet af kloster och prester, hvaremot nu den starka utvecklingen af industrien, handeln, befolkningens fysiska och moraliska kraft sammanträffar med prester. skapets förfall, med minskningen af klostrens och presternas antal, konfiskeringen af kyrkogodsen, afskaffandet af tionden, upphäfvandet af inqvisitionen och klostren.? ) Dessa 41 kloster äro icke egentligen munk. kloster, utan prestkongregationer, till stör. sta delen bildade af förklädda jesuiter, un der förevändning och benämning af missionsanstalter för kolonierna.