Aftonbladet – 5 februari 1866, sida 2

Jzarne högt, kornpriser och börsnotiser in beräknade. Hon vandrade också omkring med squizen i frädgårdarne och parken, der bon plockade blommor för att pryda förmaket med, innun mrs Hamley, som alltid steg sent upp, husnil komma ned. Hon åkte ut med mis Ha y i täckt vagn och läste poesi och osky!diga i:omaner tillsammans med henne. Durul hade hon numera blifvit ganska skici i eribbege, så att hon med lätthet besegrade sin ständiga motspelare, squiren, om hon ville göra sig litet besvär. Utom allt detta hade hon ätskilliga sysselsättningar för egen räkning. Hon brukade öfva sig en timma dagligen i epelning, ty der stod ett stort gammalt piano i det ödsliga förmaket, och hon hade lofvat miss Eyre att ej glömma bort sina kunskaer i musik. Hon hade också hittat vägen till biblioteket och brukade öppna de tunga tönsterluckorna, när huspigan glömt det, samt sitta på bibliolekstrappun i hela timmar, fördjupad i läsningen af de engelska klassikerna. Sommarens dagar gingo fort för denna glada, sjuttonåriga flicka. ÅTTONDE KAPITLET. Faran närmar sig. Följande veckan lifvades hela det eljest så lugna hushället genom tanken på Rogers hemkomst. Mrs Hamley hade på ett par dagar varit nedstämd och mindre rask och glad än vanligt; squiren bade också utan någon synlik orsak varit vid ytterst dåligt lynne. Ingendera hade sagt Molly att Osbornes namn stått ganska långt ned på listan på de studenter, som denna gång tagit examen. Allt hvad Molly visste var så-. jedes att nägonting var som det icke borde vara, men hon hoppades att Rogers hemkomst skulle hjelpa tillrätta hvad som öf