Aftonbladet – 2 februari 1866, sida 3

Article Image
Stookholms Skarpskyttestyrelsos ärsberättelso. Vi meddela här några utdrag af den he. rättelse, som vid årsmötet i onsdags afgafs till Stockholms Skarpskytteförening af dess styrelse. Efter några ord om skarpskytterörelsens närvarende ställning i landet, yttrar styrelsen: Det inflytande, som Stockholms skarpskytte: förening kan utöfva till befrämjande af skarp. skytterörelsen i landet i allmänhet, beror wäl hufvudsakligen på det föredöme denna talrika och till följd deraf mycket bemärkta förening kan gifva i bandling; men denna förenings styrelse har dock icke saknat anledningar att under stundom genom mera direkta tillgöranden äfven i någon mån härtill bidraga. Så har styrelsen under det förflutna året gilvit samtliga föreningar i landet del af den för Stockholms förening uppgjorda öfningsplan, och styrelsen har detta år, liksom tillförene, ofta blifvit rådfrågad angående skarpskytteväsendet, och har hon dervid tillmötesgått föreningar och enskilde personer med att lemna de upplysningar, hvilka stått henne till buds. Oaktadt resultatet af styrelsens verksamhet härutinnan icke är vid ett hastigt påseende så i ögonen fallande, har densamma dock i icke så obetydlig grad tagit i anspråk både tid och omsorger. Styrelsen omförmäler vidars sina tillgöranden med afseende på den bildade föreningen för frivillig vård ef sjuka och sårade i fält samt för det ifrågasatta Husqvarna gevärsaktiebolag, samt fullföljer derefter: Under de fem år, som tilländalupit sedan iden om en frivillig nationalbeväpnings införande uti vårt land började komma till praktiskt utförande, och sedan kort derefter Stockholms skarpskytteförening bildades, har sträfvan att ernå större färdighet uti vapnens bruk gjort sig alltmer gällande ej blott hos mannen uti ledet, utan än mer hos föreningens befäl. De anspråk man haft på befälets duglighet hafva med hvarje år blifvit större. Befälet har derföre ock måst söka förvärfva sig denna duglighet, för såvidt det velat fortfarande bidraga till föreningens utveckling samt till upprätthållande och höjande af det anseende föreningen hittills lyckats förvärfva. Med afseende fästadt på detta förhållande har styrelsen, vid utarbetande af den öfningsplan, hvilken under förflutna året ländt till efterrättelse, måst se till att deruti bestämdes ett större antal öfningar för befälet, än som tillförene varit fastställda, öfvertygad att befälet, erkännande nyttan och nödvändigheten af dessa öfningar, skulle, oaktadt dess tid redan i hög grad upptogs af föreningens angelägenheter, icke tveka att för det stora målet än ytterligare offra hvad som kunde erfordras och hvad som vore möjligt att åstadkomma. . . Härefter redogöres mera i detalj för kårens samtliga ordinarie befäls-, rekryt-, kompanioch bataljonsöfningar, inalles 53 till avtalet, och heter det vidare i berättelsen: Sedan styrelsen, efter en Tidiyftig skriftvexling med egaren till tomten n:r 3 qvarteret Lehusen vid Tantogatan inom S:t Maria Magdalena församling, kaptenen och riddaren B. Gartz, om vilkoren för plats upplåtande å samma tomt för en skjutbanas anläggande, uti April månad med samme man härutinnan kommit öfverens, hafva åtgärder oförtöfvadt vidtagits för skott-taflornas och skjutpaviljongens uppförande ; och hafva dessa arbeten under ledning af hr A. Bjurholm så tidigt fulländats, att skjutningen derstädes fortgått från slutet af Maj. Kostnaden för denna bana har uppgått till 3514 rdr 74 öre. hvilken söomma hade kommit att betvd

2 februari 1866, sida 3

Thumbnail