Aftonbladet – 2 februari 1866, sida 3

Eee EVS PE EE ES Op RETT RISE I I komst, som hölls i Dublin den 23 Januari, och hvilken bivistades af en mängd katolska prelater, pårlamentsmedlemmar och anIdra ansedda irländare. Ligan förklarade sig väl icke för fenierna; men man fäste Istor uppmärksåmhet vid och applåderade lifligt följande ord, som yttrades af medlemmen af underhuset, aldermannen i Dublin Dillon: ?Jag är viss på, sade han, ?att uttala den allmänna UEver tyglar då jag säger, att vi in.I träda i ett tidskifte af stor fara, stora oroI ligheter, och jag kan tillägga: stora och lyckliga förändringar. Jag hoppas fullt och fast, att vi skola visa oss förhållandena värdiga. man ej antaga, att jag vill öfverdrifva vigten och omfånget af den förening, som bildat sig här i landet och i Förenta Staterna, för att störta Storbritanniens regering i Irland. Detta är kanske endast en skugga, men det är skuggan af en stor och väldig handling... Tio millioner menniskor, som ha irländskt blod i sina ådror, underblåsa och underhålla Amerikas hat mot England, på samma gång som en djup och öfverallt utbredd afvoghet råder bland befolkningen i minst tre grefskap af fyra i Irland... Orsaken till detta hat är, att lagen plundrar och I utrotar folket, och folket hatar och trotsar laI gen; det är naturligt. , För min del åtnöjer jag tl mig med att säga, att sådana Taggar förtjena Hlicke bli efterlefda, och att de, som begå dylikt : I lagligt våld, äro större fiender till lagen, freden och Irlands välgång än dessa hjeltemodiga, om I också villfarande män, som blifvit dömda til I straffängelse på dessa sex sista veckorna ! På ett annat ställe i sitt tal yttrade Dili 2 lon, att fängelserna snart icke skulle vara tillräckligt stora för att rymma fångarne, I hvilka utgjorde den talrikaste delen af Irlands befolkning. De sista dagarnes arresteringar tyckas också bekräfta talarens ord. De anklagade fenierna ådagalägga för öfrigt samtoch synnerligen samma trots och öfvermod mot sina domsre. Då Roantre, den sednast för domstolen inställde, dömdes till tio års fästning af specialkommis sionen i Dublin, svarade han ordföranden, som frågade hvad han hade att anföra till sitt försvar: Alldeles ingenting; fällen domen TI sjelfve, och förskonen mig från edra kommentarier och speeches.? ÖSTERRIKE. Böhmiska landtdagen beslöt redan förlidet år att hos kejsaren göra en framställning om de czechiska och tyska språkens likaberättigande i landets skolor .och -undervisningsanstalter. Böhmen räknar omkring 1,600,000 tyska och 2;900,000 czechiska invånare, men icke desto mindre har tyskan varit det rädande underyisningsspråket allt tedan kejsar Josef 1I:s tid. 1848 infördes för en kort tid likställighet för båda nationäliteterna, men blef snart åter upphäfd. Under den Schmerlingska regimen (1861— 1865) hindrade en genom den oktrojerade vallagen åstadkommen tysk majoritet alla czechernassträfvanden för erhållande afstörre rättvisa åt deras modersmål. Efter Schmerlings fall har czechiska pertiet åter fått sin naturliga öfvervigt på landtdagen, och kejsaren har nu genom en .skrifvelse af den 18 Januari stadfästat landtdegens framställning om språkens likaberättigande, samt :bemyndigat hr Beleredi (hvilken förut varit ståthällare i Böhmen) att i förenibg med landtdagen vidtaga de i detta afseende nödiga åtgärder. De tyska tidningarne äro högligen uppretade öfver denna förordning, emedan den äfven kommer att vinna tillämpning på Prags universitet, som hittills varit ansedt för en tysk högskola. I sammanhang med upphäfvandet af föreskrifterna om uppvisande af -pass vid österrikiska gränsen har regeringen anbefallt sina ministrar och konsuler i utlandet att ieke vidare visera några pass, ens om någon skulle önska sådant. daet mot Frankrike, Tur. kiet (med Donaufurstendömena) samt Ryssland (med Polen) ega de gamla passtöreskrifterna bestånd af retiprocitetsskäl. POLEN. En rysk tidning uttrycker sin förtjusning öfver, att pepingen med jättesteg vandrar på vägen till Polens omskapning. Tidningen har tyvärr alltför rätt. Godtycket, föraktet för all rätt och våldet gå med jättesteg fram i detta olyckliga land. Antalet landsförvista i Volnynien, Podolien och Ukraine uppskattas till ieke mindre än 200,000, dr såsom man vt, gälla ländsförvisningsdomarne endast och allenast den polska befolxningen.i dessa provinser, hvilka man till-hvad pris som :helst vilja utrota; Man bortför dagligen polska bondfamiljer till det inte af kejsarriket, der jord finnes att tillgå. Nyligen berättades om en dylik fora af öfver 500 deporterade. ochi ett bref från Volhynien skrifves i Lembergs Nationaltidning: Den 2 Januari var en olycksdiger dag för den gamla staden Luck. :De moskowitiska sbirrerna bemäktigade sig 11 godsegare bland de mest ansedda och aktade, för alt deportera dem till Siberien. De dömdas familjer och Lucks hela befölkning (den kristna saväl som den judiska) bildade ett imponerande tåg, som följde de Jands förvisade ända till stadsportarne. Sorgen och förtviflan voro så stora, att en stor mängd personer svimmade al. — Allt detta tilldrager sig midt i det nittonde ärhundradet och under den 4välvilliget Alexanders regering. Det tales till och med om möjligheten, att Polen kommer att införlifvas med Ryssland. AMERIKA. Ehuru det synes i hög grad hotaade för fredens upprätthållande, trör åtminstone icke den engelska pressen på något krig mellan Frankrike .och Amerika. Times innehåller en skrifvelse från Pbiladelphia af den 46 dennes, hvari det heter: ?De sista handlingarne visa, att den franska kejsaren fordrar det mexikanska kejsardömets erkännande såsom den enda säkerheten för att kunna hemkalla sina trupper, hvaraf synes följa, att om icke unionen erkänner kejsar Maximilian, ; skola ej -heller de franska trupperna aftåga. Ehuru nu unionen nekar att gifva denna säkerhet på papperet, har den i verkligheten gifvit den genom sitt förfaringssätt. Befallning har blifvit sänd till Rio Grande om att hemförlofva alla unionstrupper på 3 regementen när och man har ålagt den dervarande öfverbefälhafvaren tt iakttaga den strängaste neutralitet. Härigenom hemkal