Aftonbladet – 2 februari 1866, sida 1

nu, ty i Augusti ge de sig af till sjökusten, men ännu har jag icke sett någon. Vänta! Der är visst en — den der figuren på stenen der, som böjer sin långa hals och ser ped i vattnet? Jo, jag tror det. Jag har aldrig sett någon häger, utom på taflor. De lefva i ständig strid med kajorns, hvilket är illa för så nära grannar. Om begge hägrarne lemna sitt näste på en gång, så komma kajorna och slita det i stycken och en gång visade Roger mig en långben bäger, förföljd af en helj rad kajor, som just icke hade några goda afsigter, det är jag viss på. Roger är mycket skicklig i naturalhistorien och får rätt på besynnerliga. saker ibland. Hade han unu varit här så hade han visst sprungit ifrån oss ett dussin gånger; han ser allting och ser tjugu saker der jag bara ser en. Jag vetatt han ibland rusat in i småskogen för det han sett något på femton alnars afstånd — en blomma kanske, som han brukade säga var mycket sällsynt, fast jag tyckte att jag såg makeu dertill vid hvarje steg. Och om vi träffade på något sådant der (han pekade med käppen på en fin spindelväf, som darrade på ett blad) 4så kunde han säga precist hvilken insekt eller spindel som spunnit det, och om den lefde i en murken trädstubbe eller i en god frisk timmerstock, eller djupt ned i jorden, eller högt upp i luften. Det är synd att det ej i Cambridge finnes en doktorsgrad äfven i naturalhistorien, Roger kunde vara viss derom i så fall. tMr Osborne Hamley är mycket talangfull — är han icke det?4 frågade Molly blygt. (Forts.)