skriften öfver en viss lokal: lasciate ogni speranzsa I Den stora hufvuddrabbningen om de franska traktaterna kommer att taga sin början i dag åtta dagar till. Bevillningsutskottets utlåtande: har i-dag inkommit till stånden, l: som fått sig meäddeladt, att talmanskonfe: rensen öfverenskommit, att ärendet, som om lördag andra gången bordlägges, skall om onsdag till belrndling i stånden förekomma. Emellertid har i dag frih. Klinckowström på riddarhuset föreslagit att riksstånden må sammanträda till gemensam öfverläggning i ämnet, ett förslag, som dock begärdes på bordet för att vid början af nästa plenum till afgörande företagas. Huru föga bereg ebe ing beslut lyckats förlika de olika åsigterna inom utskottet kan man sluta deraf, att icke mindre än elfoa reservationer finnas betänkandet vidfogade, och att reservanternas antal uppgår till trettio. Af dessa hafva tre, nemligen frih. af Ugglas samt hrr Croneborg och Hallenborg, anmält att de, som deltagit i beslutet att godkänna handelstraktaten, icke biträdt utskottsmajoritetens åsigt i afseende å sättet, hvarpå detta godkännande blifvit uttaladt. Tio andra ledamöter, hrr Murn, Stråle, Sandegren, Ödmansson, Meyer, Trägårdh, Hammar, Rooth, Lindstedt och Halström hafva uttryckligen yrkat, att ständerna, med underkännande af utskottsbeslutets mellanmening, mätte godkänna traktaten. En ledamot, hr Wistrand, yrkar att ständerna må bifalla utan vidfogande al den bekanta mellanmeningen. Deremot hafva tretton ledamöter, nemligen frib. af Schmidt, hr Wolilffelt, frih. Hermelin, hrr Wahrenberg, Janzon, Wennerström, Lundholm, Altahr, Petrelli (dessa sex af presteståndet) och riksdagsman Sandstedt, hr Bergenstråle, d:r Sandberg, d:r Runsten och prosten Rabe formligen afstyrkt bifall till traktaten. Två medlemmar, prosten Bergvall och riksdagsman Sköldberg hafva slutligen antecknat sig såsom reservanter utan att uttala sina åsigter i ämnet. Den redan förut genom adelns och presteståndets afslag för denna gång förfallna frågan om en skrifvelse till K. M:t med begäran om undersökning rörande lämpligheten att på de enskilda bankerna öfverflytta landtränteriernas kassaförvaltning, hari dag förevarit hos borgareoch bondestånden, som i motsats mot de båda andra stånden bifallit utskottets förslag. Härigenom förändras icke frågans ställning för denna riksdag, men man finner i de båda folkvalda ståndens beslut en antydan om den lösning frågan snart nog torde gå till mötes i den nya representationen. åhända kan regeringen, med hänsyn till dessa stånds tillkännagifne mening, anse sig böra företaga den ifrågasatta undersökningen, fastän ieke någon formlig framställning derom från ständerna nu kommer att ega rum. Det 8. k. inkomst-betänkandet har förevarit och blifvit godkändt i alla stånden: Likväl har vid den af utskottet tillstyrkta skrifvelse rörande proposition till kommande riksdag om tackjernstiondens upphörande, blifvit hos adeln och i borgareståndet fogadt det tillägg att denna tionde må genast upphöra för nya masugnar äfven inom bergslag. Ekonomiutskottets betänkande rörande norrmäns och danskars rätt att i Sverge idka handel, bar förevarit i presteoch bondestånden. Detsednare ståndet biföll utan diskussion de föreslagna vigtiga stegen till närmande mellan brödrafolken. I presteståndet deremot företedde ärendets behandling det temligen besynnerliga resultatet att första punkten, avgående ömsesidig näringsfrihet inom Sverge och Norge afslogs genom votering med 22 röster mot 21. För bifall talade prof. Ribbing, biskop Beckman, d:r Säve och kyrkoherden Wennerström. Mot beslutet reserverade sig en mängd ledamöter, af hvilka ref. uppfattade endast sex: hrr Ribbing, Otterström, Säve, Wennerström, Moberger och Tegner. Med anledning af detta beslut afslogs äfven andra punkten, rörande samma ömsesidiga rättigheter i fråga om Danmark. eremot antogs, likaledes genom votering med 18 röster mot 17, tredje punkten som förordar ömsesidig rätt för svenska och norrska skeppåre att föra fartyg i båda länderna. I sista punkten, om ömsesidigt åtnjutande af kompetens till tjenster, förkastades utskottets hemställan i hvad den rörde Danmark, och antogs i stället ett ändringsförslag af prof. Ribbing, inskränkande denna förmåa endast till Norge. Adeln och presteståndet ha denna gång mycket snäft behandlat förslagen att tili åtskilliga kommuner öfverlåta kronans rätt till fallna dana-arf. Endast Södertelje stad har haft tur hos de båda första stånden, medan alla andra utskottets tillstyrkanden blifvit afslagna. Bondeståndet har deremot i allo godkänt utskottets framställningar. Hos borgarne har saken ännu ej förekommit. — — KStatsutskottets utgiftsafdelning, som i afseende på femte hufvudtiteln, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet, tillstyrkt hufvudsakligen hvad Kongl. Maj:t föreslagit, har genomgått den sjunde och