Aftonbladet – 27 januari 1866, sida 3

att göra förberedelser till sin allllatsell, ace den tvärtom ökas med hvarje skepp som anländer hit, och i hufvudstaden vidtagas anstalter till att mottaga 25,000 man och derutöfver. oRIKESDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adelm. (El. 10 f. m.) Ståndet åtskildes först efter kl. 4 e. m., så att vi i dag ej hinna lemna någon nätmare redogörelse. Det hufvudsakligaste af hvad som förekom återfinnes på annat ställe i bladet, under Stockholms-afdelningen. i Presteståndet. (EI. 10 f. m.) Statsutskottets utlåtanden n:r 26 och 27, angående regleringen af utgifterna under riksståtens andra och tredje hufvudtitlar, föredrogos och godkändes i sin helhet samt utan diskussion, endast med det undantag att ståndet, med afslag å utskottets hemställan i sista punkten af det förstnämnda betänkandet, anslog den summa af 58,000 rår K. M:t äskat för up förande af ett kronohäkte i någondera af städerna Sundsvall eller Hudiksvall. : Ekonomiutskottets betänkande n:r 35, i anledning af förslag om öfverflyttning på de enskilda bankerna af landtränteriernas kassaförvaltning gaf anledning till en vidlyftig diskussion. Professor Fibling yrkade afslag på både motionen och betänkandet på de grunder han i sin reservation antydt, och i samma anda yttrade sig doktorerna Sandberg, Björkman, Petrelli och Säve, domprosten Björling och hofpredikanten Wahrenberg. Doktor Rundgren visade att den föreslagna åtgärden icke innebär något annat än en utsträckning till de penningförvaltande verken i landsorten af samma rättighet, som blifvit medgifven de i Stockholm befintliga, och yrkade återremiss, i ändamål att ur den föreslagna skrifvelsen till K. M:t få bort allt ordande om banker, och endast uttrycka en begäran att K. M. ville tillse, huru de i landtränterierna befintliga kassor kunna bli för den allmänna rörelsen lättare tillgängliga än nu är fallet. Om denna åsigt förenade sig biskop Beckman, kyrkoh. Otterström och år Almqvist. Professor Agardh talade för bifall till utskottets förslag, och med honom instämde dr Falk. Vid framställd proposition afsloge betänkandet. Ståndet åtskildes kl. 1. Bergareståndet. Statsutskottets utlåtande n:r 21 bifölls med undantag af tredje punkten, i fråga om hvilken hi Skogmans reservation, hvari hr Staaff instämt, antogs. . Vid 2 punkten, angående af utskottet gjord anmärkning . mot de dyra stolarne i hofrätten, hvilka kostat 50 rdr stycket, uppstod en Jängre diskussion, hvilken slutade med, att ståndet lät anmärkningen falla. Samma utskotts betänkande n:r 26, rörande 2:dra hufvudtiteln, godkändes, med undantag att ståndet beviljade ett anslag af 58.000 rår till kronohäkte i Sundsvall eller Hudiksväll, som blifvit af utskottet afstyrkt. ; i Betänkandet n:r 27. rörande 3:dje hufvudtiteln, godkändes utan diskussion. Bondeståndet. (El. 10 f. m.) De vid nästföregående plenum aflemnade kongl. propositionerna remitterades till vederbörliga utskotts behandling. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r A, i anledning af rikets ständers revisorers: granskning af statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under åren 1861 och 1862. Vid 3 uppstod diskussion, i det flera talare såsom Rosenberg, Carl Ifvarsson och Svante Ber: ström ansågo utskottets förslag i denna paragraf vara mindre lyckligt redigeradt samt deremot att den i hr så J. ÅA. Skogmans reservation föreslagna redaktionsförändring gjorde all tvetydig tolkning omöjlig. För de af utskottet begagnade uttryck talade Carl Anders Larsson och Per Nilsson i Eepö m. fl. Skogmans reservation blef af ståndet antagen. 5 blef återremitterad på yrkande af C.A. Larsson och Svante Bergström. , Då 13 upplästes, erhöll Svensen ordet sanit yrkade återremiss. Häruti förenade sig O. 4: Larsson. — Rundbäck, Jonas Anderseon och Carl Ifvarsson gillade deremot utskottets förslag, och et blef äfven af ständet antaget, efter votering med 68 ja mot 28 nej. 17 och 21 5 återremitterades och 29 lades till handlingarne. ; H öfrigt blef utskottets utlåtande af ståndet bir allet. Vidare föredrogos och biföllos samma utskotts tillstyrkande utlåtande n:r 23, i anledning af K. M:ts proposition om försäljning till skatte af atuhusen n:r 7 Glemminge och n:r 2 Hannas iKristiansta ds län samt afstyrkande betänkandena nir A och 25, i anledning af motioner om skattelösen af alla inom Lunds stift belägna domkyrkooch kyrkohemman med flera lägenheter, l samt angående förändring af sättet för marker gångsprisens bestämmande. Utskottets utlåtande n:r 26, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, blef derefter föredraget, dervid, li atseende å 1:sta punkten, om Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat, Rosenberg, Svante . Bergström, Eric Ersson, Mats Persson från Stockholms län, Carl And. Larssom, Carl Ifvarsson m. fl. framställde anmärkningar mot redaktionen, li hvad den rörer ersättning till innehafvaren af I Lindhofs häradshöfdingeboställe. Talaren påpekade nemligen att på sätt denna del af utlåtandet nu var uppstäldt, såge det ut som meningen varit att lemna den ifrågavarande ersättningen för everldliga tider, hvilken åsigt deremot talarne Ticke ville biträda, utan endast medgilva att ersättningen skulle utgå under nuvarande innehafI vares tjenstetid. Per Nilsson i Espö upplyste att utskottet verkligen menat att lemna ersättningen icke blott åt nuvarande innehafvaren, utan för all framtid och försvarade detta, med att påpeka. att det ifråga varande bostället, genom expropriation för jernvägen, verkligen lidit en minskning i värde, som motsvarade den omnämnda ersättningssumman, Ståndet beslöt att till utskottets hemställan uti berörde hänseende fra följande tillägg: att utgå så länge häradshöfding Claesson, i egenskap af domare är i besittning af ofvannämnde boställe?, och skulle de öfriga stånden inbjudas att förena I sig i detta beslut. 11:te punkten återremitterades på yrkande af Rundbäck och Svante Bergström. Vid behandling af 15:de punkten angående bc? hof af nya cellfängelser, uppträdde flera talareg såsom Eric Ersson, Per Ericsson, Hörnfeldt, Jäermark, Östman, Olof Nilsson, och klandrade betänkandet samt sökte ådagalägga det stora biu hof, som i Norrland finnes af ett cellfängelse arne tingen i Hudiksvall eller Sundsvall, syunerligen sedan nya strafflagen börjat att tillämpas, hvarjemte talarne upplyste att stora utgifter för närI I varande tillskyndades staten till följd af de långa ; I fångtransporterna. 4 I AR AT. RR