— Ett hem för döfstumma och blinda. Man läser i Förposten, hvilken tidning, som bekant, utgifves i Göteborgs förstad Majorna: Den, som från Majorna gjort en promenad utåt Nya varfvet, har derunder utan tvifvel bemärkt ett gult tvåvåningshus höger om vägen, till större delen omslutet af en trädgård. Detta ställe, som rätt och slätt kallas Schröders, har, oaktadt sin enkelhet, något inbjudande, och trädde man för vid pass två år sedan inom dess dörr, fann man sig också högst belåten med sitt besök. I öfra våningen inträdde man i ett större rum, hvilket befanns vara en skola — men endast för döfstumma barn. Undervisningen bedrefs der af ett par lärare, och i angränsande rum utöfvade en lärarinna sin befattning. Barnen sågo i allmänhet förnöjda ut och tycktes med förtroende betrakta sina undervisare, hvilka å sin sida med lifligaste intresse bemödade sig att blifva rätt förstådda. Det hela gjorde ett angenämt intryck, och det väsentligaste, man här tyckte sig ha att anmärka, var, att lokalen, ehurt rätt hemtreflig, likväl erbjöd alltför knappt utsymme. . ; u är sistnämnde olögenhet undanröjd; ty de dufstumma bo lingre qvar i Svhrbdterske hus