I. Om fria akademier eller om ordnandet af inråttningarne för den vetenskapliga verksamheten. (Forts. från lördagsbl.) Tänkom oss t. ex. ett svenskt universitet med Stockholm ?) till medelpunkt, eftersom denna vår hufvudstad dock redan i så många andra fall är landets eller det nationella lifvets medelpunkt, och eftersom der, med dess flera ?akademier?, svenska akademien, vetenskaps-, oentiqvitets-, konst-, musik-, landsbruks-, dess medicinska, tekniska och gymnastiska skolor o. 8. v., redan finnes så många mer eller mindre vetenskapliga inrättningar, flere åtminstone än i någon annan svensk stad, hvilka tillsammans redan äro en god början till ett universitet i vida sannere och fullständigare mening än de gamla så kallade universiteterna. Insättom, liksom till en själ deri, en allmän vetenskaplig, filosofisk historisk, humanistisk, medborgerligt-vetenskaplig inrättning eller hur man vill kalla den, inrättom derjemte en sådan juridisk skola, som flera gånger blifvit föreslagen, antingen genom flyttniug af den juridiska fakulteten från de gamla universiteterna eller genom upprättande af en ny (för mycken täflan kan ju i detta fall icke skada, och, upprättas, som sagdt, en ny dylik skola, sä flytta snart de gamla in i den nya), — och ett sådant der nytt, stort, mera verkligt sitt namn motsvarande universitet kunde snart nog betinnas grundlagdt, kuade vara så godt som färdigt. Någon direkt ombildning genast af de redan förevarande behöfdes icke. Från den nybildade allmänvetenskapliga, — den för samhällslära och de så kallade humanistiska vetenskaperna stiftade institutionen, — skulle småningom ett nytt vetenskapligt lif utgå och, inverkande på de öfriga, småningom ombilda eller genombilda dem med en för dem alla gemensam anda. Skulle nemligen icke inom hvar och en af dessa skilda institutioner ett förnyadt lif inträda, som småningom harmoniserade eller satte det i samlif med alla de andra? Skulle icke lärarve inom alla dessa inrättniogar småningom känna sig mera solidariskt förbundna eiler lifvade af arbetet för det dock i grunden gemensamma stora målet? Eller är det icke redan nu så att, -— om äfven icke så der tydligt att man kan ta på dett, — det dock inom de inrättningar för vetenskap, konst och yrkesbildning, som i Stock Efter segern.