Aftonbladet – 23 januari 1866, sida 2

— Kongl. teatern. MIl Gelhaar helsades i går vid sitt äteruppträdande i Regementets Dotter, denna roll son: nyligen hotade ait kosta henne och vår lyriska scen så mycket, med lika lifliga som välförtjenta bifallsyttringar. Buketter och inropningar röjde tydligt huru högt hon värderas at den publik hvars ynnest hon tillvunnit sig såväl genom sitt ätergifvande af denna ka rakter som måhända än mer i Aubers, i ellmänhet mindre hjertliga men mera konstvärligt genomtörda partier, i hvilka alla vi hoppas att snart ånyo få njuta at hennes talanger. Publikens intresse och belåtenhet gaf sig i gär luft i lifliga applåder, isynnerhet efter den gripande och med dramatisk effekt i både sång och spel utförda afskedsscenen i första akten samt efter de på ett briljant sätt utförda variationerna och den derpå följande pikanta scenen i den andra. Såväl efter första aktens som efter representationens slut blef mll Gelhaar framropad. Den lilla i sitt slag präktiga och bfligt enslående operen gick älven i öfrigt, med undantag art ett visst slarf då och dä hos kören, särdeles väl. Hr Dahlgren var vid förträfflig disposition och framhöll genom sin sköna stämmas mjukhet och behag det vackra i styckets erotiska partier. Hr Uddman var säsom alltid verkligen ypperlig i Sulpices lifligt och varmt skizzerade karakter, som han i dramatiskt afseende mästerligt genomför och der han icke kan ersättas af någon annan vid vär ecen; äfvensom mll Fundins framställning af den nervsvaga, tillkonstlade, men i botten goda och välvilliga markisinnan förtjenar allt erkännande. Huset var utsåldt. Hertigen och hertiginnan af Dalarne bivistade repre sentationen.