Aftonbladet – 22 januari 1866, sida 3

mindre blefvo kungörelserna genast dels nedrifna, dels öfverklistrade med papper af folket. Samtidigt rädde den största jäsning i staden, och på ett ält fann polisen gevär och 20 pikar, hvilka tydligen k:rt förut undangömts der. Man har äfven på vägarne och i kanalen hittat packor, innehållande nniformer med bokstätverna T. I. RB. (The Irish Republic den irländska republiken.) SPANIEN. De sednaste underrättelserna från detta land synas fullt äådagalögga att uppresningen misslyckats. Ett telegram från Madrid af den 15 dennes säger: Insurgenterna forifara att hals öfver hufvud begifva sig mot portugisiska gränsen. Ordning råder öfverallt? Annu mera tillförlitlighet torde de underrättelser förtjena, hv.lka från Portugal ingått till Paris. De lyda bland annat sålunda: Man skrifver från Lissabon att den upproriska spanska bataljonen från Avila, b s.ående af 32 officerare och 400 man, kommit öiver portuvisiska gränsen vid Vimioso i provinsen Tras os-Montes. Den afväpnades genast och affördes uiaf general Vasimiro till Bragame, allt på portugisiska regeringens befallning. ITALIEN. ltalien har gjort en stor förlust: Massimo dAz: glio har den 15 dennes aflidit i Turin. Oaktadt man i flera veckor varit beredd på denna förlust, har den väckt stor smärta. Han var en af de första grundläggarne utaf Italiens enhet, af en ädel nationalitets pånyttfödelse och verkade med lifligt intresse för en lyftning af den Italienska konsten. Mazzini, som både i Genua och Saresena varit nära att blifva vald tilldeputerad, har vid ballotteringen på begge dessa ställen legat under. NORD-AMERIKA. Från Newyork berättas den 4, att Juarez sändebud i Washington, sennor Romero, nyårsdagen funnit ett välvilligt mottagande hus presidenten Johnson, då han i likhet med de öfriga diplomaterna infann sig i hvita huset för att helsa på denne. Romero stär också i högt anseende hos Seward, enär utrikesministern lägger hans klagomål öfver tillständet i Mexiko till grund för sina depescher till amerikanska sändebudet i Paris. Kejsar Maximilian beskylles nemligen, som vekant är, för att ha ånyo infört slafveriet i Mexiko, och det är från Romero som denna beskyllning kommer. Juarez sändebud fäste nemligen i en depesch af den 5 Oktober den amerikanska regeringens uppmärksamhet på att de främmande arbetarne, hvilkas invandring till Mexiko den kejserliga regeringen befordrar, skola tjena sin srbetsherre minst fem och högst tio år, medan arbetsgifvaren tiil ersättning förpligtar sig att underhålla arbetarnes barn. Ett sådant konirskt förklarades för ett maskeradt slafveri, och i samma riktning yttrade sig Seward i en depesch af den 2 November rlidet år till Bigelow, hvarvid han stödde sig vid en förklariog ar den amerikanska oeneralprokuratorn. Då Bigelow den 22 November gjorde Drouyn de Lhuys bekant med denna depesch, erinrade han, såsom inledning, den franska utrikesministern om att han helt nyligen hade protesterat mot att egyptiska soldater mot sin vilja öfverfördes ull Mexiko för att der göra tjenst. SYD-AMERIKA. Ryktet om att amiral Pareja tagit lifvet at sig motsäges af de sista uuderrättelserna från Chili.