Aftonbladet – 20 januari 1866, sida 3

JARLS TASTGTIDRRITE, SA HINNER Men att 107 dessa saknas nästan helt och hället hvad som skulle motsvara en dylik sammanhållande, uprlysande och ledande inrättning. K. kommerskolleginm emottager visserligen infordrade statistiska uppgifter, hvilka med en berömvärd omsorg inregistreras och till sina slutsummor offentliggöras; det använder en lika berömvärd omsorg på meddelandet, enligt formulär, af patenter utaf alla möjliga slag, dock utan att taga på sitt ansvar att den patenterade uppfinningen hvarken är ny eller kan med fördel användas?, således utan att -Jingå i något bedömande: detta embetsverk be: , ) viljar reseunderstöd och meddelar äfven förlags; Ilån. men utan att, i allmänhet åtminstone, vara t i tillfälle pröfva särdeles mycket mera än den er, I bjudna säkerheten. likasom det, i fråga om re, Iseunderstöden, torde för kollegii embetsmän, de , må vara hura skickliga kollegiales som helst, falla sig svärt att granska vigten af ändamålen med särskilda industriidkares resor, äfvensom tf I Personernas lämplighet. Haru stort verkligt gagn genom nuvarande anordningar kommer industrien ; till godo af äfven ganska betydliga uppoffringar, ; Itillåter jag mig icke att bedöma; men vågar tro att detta gagn kunde blifva större. om industrien Jegde en sjeltständig målsman. hvilken vore som I sådan erkänd, ett sammanhållande föreningsband. I. Följderna af bristen härpå ligga, åtminstone Iför mina blickar, i öppen dag. Vi kunna nemligen icke neka att, med några få undantag, faI briksoch handtverksnäringarnes utveckling varit långt mindre tillfredsställande än landibrukets. oaktadt de klimatiska förhållandena böra på de förra hafva en långt ringare inverkan. Mångfaldiga allmänna anordningar bära vittne I derom, att de ej varit underkastade en törbereI dande sakkunnig granskning. Kännedom om uppfinningar och törbättnngar i arbetsmetoder sprides föga eller intet; och framför allt, industriidkaren har ingenstädes att vända sig för att erhälla råd och upplysningar rörande frågor, som höra till hans yrke, ledning för sitt omdöme vid valet af de medel och utvägar, genom hvilka han skulle kunna bringa det till en tidsenlig utveckling. Också eger i vårt land det egendomliga förhållande rum, att vi nästan sakna all rent teknisk litteratur. Hvad vi i denna väg hafva, utgör förnämligast öfversättningar ur främmande arbeten; men hvad våra egna industriella förhållanden beträffar. är det mera svårt att om dem vinna någon tillförlitlig upplysning än om Spaniens eller Amerikas. Det är sannt och måste med tacksamhet erkännas, att konung och ständer hafva i viss mån sett industrien till godo genom inrättande af ändamålsenliga läroanstalter så väl i Stockholm som i en och annan stad för öfrigt Men utom det att de båda förnämsta tekniska skolorna i riket hafva från början vuxit upp ur enskild rot. så är det ej blott en sådan förberedande undervisning, som industriidkaren bebötver. Sedan denna blifvit honom meddelad i den tekniska skolan, om han nemligen haft tid och tillfälle att en sådan besöka, så lemnas han vind för våg aut på egen hana reda sig, utan sakkunnig ledning och understöd, under det hans yrkesbröder i andra länder. med hvilka han dock måste uthärda en ansträngande täflan, hafva att glädja sig åt en fortgående uppmuntran, en hjelp, som ständigt står dem öppen, genom mängfaldiga väl organiserade institutioner. Såsom exempel härpå må det tillåtas mig att endast nämna: Socie dEncouragement pour UIndustrie Nationale i Frank. rike; Preussiska, Hannoveranska och Bayerska slöjdföreningarne; för att ej omtala alla liknande anstalter i de flesta andra europeiska länder. Det djupa och lifligt kända behofvet, som jag nu i korthet framhållit, bar sökt och funpit ett uttryck i en institution, som, ehuru egentligen af mera enskild natur, dock i någon mån motsvarar detsamma. Denna institution är den svenska slöjdföreningen. Uisprungen från en ringa början, har den omkring sig förenat sju å åtta hundra industriens idkare och vänner. samt tid efter annan vunnit resultater, som innebära rättmätig anledning till glädje och stolthet, resultater, som utvisa, att fältet för dess verksamhet är riktigt valdt, om ock oändligt stort i förhällande till föreningens krafter. Sålunda är det nämnda förening, hvilken från början stiftat den här i Stockholm befintliga slöjdskolan. som numera vuxit ut till det kanske mest omfattande och säkerligen mest besökta läroverk i hela riket: det har nemligen under sista läseåret haft omkring 1300 elever: sålunda var det slöjdföreningen, som lör tvenne år sesan tog initrativet och inför K. A:t framlade förslaget om en större industri-utlnings anordnande i hufvudstaden; det var likaledes denna förening, som, när nyssnämnda id syntes falla i glömska och ej kunde komma till stånd i den utsträckning och under den form, som blifvit föreslagen, gjorde en förnyad framställning, som lyckades vinna bifall, och hvaraf resultatet om några månader skall visa sig uti den första något storartade exposition af industrialster, som inom vårt land blifvit åstadkommen, och utan hvilken vi skulle fått nöjet att nästa år resa till Köpenhamn till en dausk utställning samt exponera våra resurser på den danska marknsden, i stället för att skapa oss en egen. Från slöjdföreningen har likaledes utgätt en bankinstitution, som har till ett af sina än damål au tillgodose industriens idkare derigenom, att densamma dels belånar deras arbetsprodukter, dels icke försmår att röra sig och verka äfven med små belopp. Men icke blott ideer af praktisk vigt hafva blifvit af slöjdföreningen framburna, för att sedan af andra bringas till utförande: föreningen utvecklar äfven en stadigvarande verksamhet, som är af ganska stor betydelse. Under tvenne är hafva at föreningen blifvit anordnade oflentliga föredrag i tekmskt vetenskapliga ämnen, afsedda för industriidkare och arbetare, hvilka föredrag, hållna af våra utmärktaste vetenskapsmän, kanske väckt mindre uppseende än de, till hvilka rikets ständer vid förra riksdagen beviljade anslag af 10.000 rdr, men som säkerligen för sin publik medfört lika stort gagn. För detta ändamål har föreningen åtnjuut ett bidrag af allmänna medel utaf inalles 2000 rdr. En teknisk samling, der industriidkarne kunna erhålla tilltörlitlig kännedom och hafva tillfälle att se prof på såväl råämnen som fabrikater, hvilka äro för deras yrken erforderliga, och der upplysning kan vinnas om hvarest och till hvad pris de äro att tillgå. hålles af slöjdföreningen tillgänglig för allmänheten. Såsom understvod för denna samlings urdnande och vård har föreningen under tvenne år fått sig tillerkändt ett stawbidrag af 1500 rdr. Af sina inskränkta tillgångar har föreningen tid efter annan utdelat understöd för nya uppfinningar, anordnat vissa belopp till stipendier vid tekniska lärovork m. m. Under dess förvaltning är äfven ställd en af framlidne öfverdirektören Wallmark donerad fond, hvars afkastning användes til! understöd åt yngre industriidkare. Denna fond uppgår till omkring 13,000 T dr. Att det mål, som svenska slöjdföreningen för sig uppställt, ej kunnat vinnas mera fullständigt än som skett, beror dels afderinga medel. hvaröfver densamma har att förfoga, dels deraf, att den hittills måst arbeta och verka alldeles på egen hand. Det är för vinnandet af det ändamål, att denna redan organiserade förening, som dock redan uträttat åtskilligt, måtte nnder statsmakternas hägn och offentliga kontroll kunna utbildas till en sådan institution, hvars nödvändighet jag i början af detta anföTan sökte visa, som jag vågar vördsamt hemställa: att rikets ständer behagade till KE. M:ts disposition, till en början för den tid när sta statsregleringsperiod kommer att omfatta, ställa ett årligt belopp at tio tusen riksdaler, hvilket belopp, sedan svenska slöjdföreningens styrelse till K. M:s når diga pröfning ingilvit en för ett är i senord och af vederbörande myndi