Aftonbladet – 20 januari 1866, sida 1

————————EEEE STOCKHOLM ten 20 Jan. En icke obetydlig del af dagens plena ha åtgått till förrättande af de val till elekterer, som skola i afton sammanträda för att välja rikets ständers justitieombudsman. Något mera anmärkningsvärdt har för öfrigt icke förekommit, med undantag af den tortsatta debatten i borgareståndet rörande det kongl. förslaget till ny expropriationslag, hvilket äfven i detta ständ, likasom förut :; å riddarhuset, varit föremål för ganska allvarsamma anmärkningar, men dock slutligen af st ndet bifölls och således nu blir lag. Förutom den i så måtto förändrade bestämmelsen rörande nämndens sammansättning, att domstolen enligt den nya lagen skall välja tre ledamöter i densamma, i stället för tillförene blott en, innefattas de väsentligaste förändringarne i nu gällande lagstiftning uti den nya lagens 1:sta, 13:de och 14:de S, af hvilka den förra undanrödjer den nu gällande bestämmelsen om 50 procents förhöjning utöfver fulla värdet för den afstådda jorden eller lägenheten, under det de gistnämnda rörande ersättningens beräkning meddelar följande bestämmelser, af hvilka vi med särskild stil nimärka det som nu är tillagdt eller ändradt : 13. Då jord eller lägenhet afstås skall, uppskatte nämnden i penningar såväl jorden eller lägenheten efter hvad jord eller lägenhet af lika beskaffenhet och godhet i orten högst gäller, som ock särskildt, till högsta skäliga belopp, den skada, annan än egaren genom jordens eller lägenhetens afstående lider, allt med afseende på tiden för afträdandet. Uppkommer, genom begagnandet af jord eller lägenhet för allmänt behof. skada för egaren eller annan, och är sådan skadar ej beräknad i det belopp, som, enligt hvad ofvan stadgadt är, bestämdt blifvit, då skall ock ersättning derför bestämmas till högsta belopp, hvartill skadan skäligen skattas må. I det fall att endast ersättning för intrång eger rum, uppskatte nämnden i penrtinvgar ull högsta skäliga belopp den skada, som genom intrånget förorsakas. Är af rätten stadgadt, att ersättningen skall utgå i ärlig afgift, rätte nämnden uppskatiningen deretter; och bör i detta fall ersättning bestämmas särskildt för det intrång, sjeliva anläggningen medför, och särskildt för det, som sker genom inrättningens skötsel och drift. — Är fråga om flera lägenheter, som till. höra särskilda egare, varde ersättningen bestämd särskildt för hvardera. g 14. Erfordras för ändamålet, att blott en del af jord eller lägenhet afstås, och blifver jorden eller lägenheten, genom afskiljande af denna del, för egaren eller innehafvaren onyttig, eller uppkommer derigenom synnerligt men i nyttjanderätten; då bör hela lägenheten, enligt nu bestämda grunder, lösas, der egaren det äskar. I dessa frågor meddele rätten beslut, innan nämnden sättes, och må klagan öfver det beslut föras i den ordning, uti 2 stadgas.? Den väntade öfverläggning.n på riddarhuset rörande löjtnant Muhls arrestering uteblef för i dag, enär den i ämnet väckta mosionen begärdes ytterligare på bordet. Troligen var det emellertid denna motsedda öfverläggning, som samlat icke blott ett ganska betydhgt antal af husets ledamöter nere i salen, utsn äfven en mängd åhörare på läktaren. Dessa sistnämnda fingo pu i stållet dels öfvervara den långtrådiga valförrättningen, dels bevittna en scen, som väl knappast någon annan representanikammare kan förete och hvilken var egnad att öfvertyga dem, som ännu kunna tvifla derpå, om nödvändigheten af den besluina represeutationsreformen. Kammarherren Liljenstolpe uppträdde nembgen och företog sig, att under vid pass en timmas tid uppläsa ätskilliga dels tryckta, dels skrifna handlingar, i akt och mening att få dem, såsom twtllhörande hans reservation i representationsfrågan, tryckta med vid den beslutade utgifningen af protokollerna och reservationerna i detta ämne. Ingen menniska hörde på hr Liljenstolpes läsning och den beredde huset blott en gång ett afbrott af munterhet då han, efter att ba slutat uppläsningen af en tryckt lunta, vände sig till landtmarskalken och underrättade. att ban nu slutat med detta, men bad att få fortsätta med något annat, som också med saken stode i sammanhang, hvartill landimarskalken helt kort svarade, att hr Liljenstolpe hade hela tiden baft ordet och behöfde således icke begära det ånyo.