Aftonbladet – 18 januari 1866, sida 3

från början af sitt riksdagsmannakall sträfvat för upprättandet af ett statsvetenskapligt insti tut i hufvadstaden motsvarande Karolinska institutet och hvars uppgift vore att före tillträdandet af civila tjenstebefattningar pröfva de sökandes duglighet samt tör öfrigt genom föreläsningar och skrifter uppehålla och utveckla sin vetenskap. Vetenskapsakademien har wisserligen redan en afdelnivg derför! men: denna var från början dödfödd såsom hopgyttrad med för densamma främmande elementer, hvilka i födseln förqväfde densamma, ty grundad af Linne och andra framstående realister blef denna institution endast en naturakademi. Deremot har utlandet att tramte flera dylika inrättningar, som åstadkommit stort gagn. Vid universiteten inhemtas blott de första frnderng af juridik och statsvetenskap, således äro dessa ej ämnade för mogna män, hos hvilkå studier och raktik måste på hand i hand och för hvilka exläsning ej vidare kom i fråga. Hr Ljungberg har: klandrat det sätt, hvarpå undervisningen meddelas i Upsala, dock fruktade tal. att han ej så noga visste huru dermed tillgick. För öfrigt bevisas bäst det vetenskapliga lifvets utveckling derstädes -genom den mängd vetenskapliga föreningar, som på sednare åren vaknat till lif och som : räkna talrika medlemmar såväl bland järarne som den studerande ungdomen fastän de a utan personliga uppoffringar kunna underhållas. Man har sagt att här vore rikligare tillfälle till konstojutningar, men deraf hade -man redan fullt upp 1 Upsala åtminstone i musikaliskt hönseende genom talrika konserter, harmoniska sällskapet m. m; Avt dessa ädlare njutningar numera så mycket sökas, bevisar äfven att der ej är så illa bestäldt med den vetenskapliga ph estetiska bildningen, som man vill göra troigt. Vid ett universitet i Stockholm skulle troligen snart grundligheten komma i andra rummet vid undervisningen och man har redan hört Stock höolmsborna anse de mera strängt vetenskapliga föreläsningarne för tröga samt innehållande allt. för litet prat. Använde man blott hälften af kostnaden för ett nytt universitet till fullkomnande af de två, som redan finnas, vore dermed vida mer vunnet än att upprätta tre ofullständiga. i Men anlägger man ett nytt tredje universitet i en, k snart detta att ombuldas 8 stnad j ö k etenskapliga tet som. bö i hutvudstaden och är nödvändi i Såsom ett bevis för frågans: vigt hari I man framlagt den omständigheten att densamma: j Hera gånger blifvit väckt, menå andra sidan kan 1 med skäl anmärk tt-den lika ofta blifvit af-j1 v a talar för saken. såvida ) skhet vid: dess. be ja äfven åsigten om : ett fr gemensamt universitet för heia landet, me sen derför är ej i hufvudstaden. En annan stad svingar sig snart upp till landets drottning genom sitt förmånligare läge till verldshandeln samt sin öfverlägsnare kommunalanda och då fordrar denna stad ett skandinaviskt universitet, som kunde tillgodogöra sig Köpenhamns vetenskaplighet samt de danska och: norska: civilisternas vetenskapliga anda och hvars: stora uppgift blir att förena de tre nördiska folken till ett: Detnu föreslagna universitet i Stockholm innefattar en tendens till att småningom undertrycka och döda de öfriga och det vore en stor olycka om på detta sätt Stockholmsandan kom att despotiskt herrska öfver landets intelligens, Ensamt för att motväga denna anda är det af vigt att ett universi-dD tet kan få utbilda sig sjelfständigt, ty i en huf-Å vudstad blåser opinionen för dagen Jätt upp vin: f dar med oemotståndlig kraft, som kunna skada d en hel uppvexande civilisation. En föregående talare har förklarat universiteten i främsta rum-S met böra vara praktiska, men denna öfvervä-a gande praktiska riktning kan menligt inverka på å forskningsanden, helst som denna svårligen torde f tvifvas midt uppe i en hufvudstads buller. Ve-d tenskapernpas gagn är till en stor del jr be s samt består i den anda för forskning, det sökande I efter sanning, som icke sträfvar efter verldens bi-h fall och yttre utmärkelse. Här deremot torde freti stelsen bli oemotståndlig för lärarne att göra sig Populära, ja, kanske att söka hoftrapporna ellern tidningspressens gunst, med ett ord, hufvudstadss! andan torde komma att skadligt inverka på lä-)k rarne och deras uppfattning af sitt kall. si Hr Carlen har yttrat att ingen täflan förmärkts f mellan Upsala och Lunds universiteter, men talai ren mindes med vämjelse 1820—30-talets otäcka m strider, hvilka nu lyckligtvis äro slut samt äro rT) förbytta i vetenskaplig täflan. bland annat utilg de tidskrifter som utgitvas från båda universite-)b ten gemensamt. samt från hvartdera särskildt.g: Dessa tidskrifter omfatta visserligen icke juridik, ) m men för öfrigt de flesta vetenskaper och af dessa v: står Upsala nu högst i naturvetenskaperna. Ja Här bör ej heller glömmas den beredvillighet, ) hvarmed staden Upsala på allt sätt söker tillfredshå ställa universitetets behof. När frågan blef om M uppbyggandet af ett kemiskt laboratorium, upplät kr staden gratis nödig plats härför och då bygg-sö mästaren begärde en rymlig-re, lemnades medsi lika beredvillighet en annan lämpligare. Dåva-st rande professorn i medicin och naturalhistoria re ra detta för en onödig frikostighet samt attm de få professionerna ej skulle ya länge vakna ti till lif... Laboratorisalarnes antal bestämdes tilllhc 14, hvilket af de flesta ansågs alltför mycket vi ställdt på framtiden, men inom få år. voro dejel 14 salarne redan alltför trånga. Talaren sjelfty har nu söner anmälda, som sakna plats, fastän eleverna sjelfva bekosta materialier vid laboraPå tionerna, till den grad har detta ämne slagit ut an.på de sednare åren. De däliga tankarne om ke Upsala universitet härleda sig från den tid när då de; som nu hafva makten, sjelfva voro stude-de rande -derstädes. Då funnos t. ex. endast tvålin lärare i juridik, civiloch kriminalrätt och man fu läste då på några få veckor den kurs, för hvars be genomgående nu åtgår 3—4 år. Nu är allt för-5a ändradt och man. gör orätt i att bedöma det bt som är, efter det som för längesedan varit. Hr Siljeström uttalade några få ohörbara ord nt yrkade derpå bifall till utskottews betänande. Hr Bergman ansåg intet af hvad här blifvit 95 sagdt ha kunnat rubba hans i utskottet uttalade fö åsigt, hvarföre han fortfarande instämde i hr Isbergs reservation. Hr Ljungberg ansåg sig, med anledning af hr Carlöns Sinne att he Fålenus skulle haft a för afsigt att med sin motion undanskjuta den af hr L. väckta om upprättandet af en rättsoch såg statsvetenskaplig fakultet, böra förklara att han, sg: för sin del, vore öfvertygad att något sådanticke jfr varit. afsedt, utan hade den nu ifrågavarande lJja, motion säkerligen sin grund deruti:att, då för-! pe slaget om Upsala universitets flyttniog mött ett! ar så hårdnackadt motstånd, hr F. velat försöka, m. huruvida någon framgång för idn om ett universitets anläggning härstädes ej kunde på annan väg de vinnas. På hr Beronii inkast emothr L:s an-nä märkningar ansåg denne något vidare svar icke fr; erfordras, än att det förundrade honom, huru, ya om hr Beronius ansett ifrågavarande ämne icke! P1 kunna anförtros några få personers omdöme, zat hvi!ka särskildt för :sådant ändamål vore ut-!ny sedda, hän då kunnat anse ett utskott kompe-2r tent. som vare sgammangsgatt af lika antal norsAa. i i 1 JA PR fr AA ND STAT I par Sn