Article Image
sade: ?Jag har ayndat. Berit har vari en olydig dotter; må hon komma åter och ödmjuka sig för mig, och jag skall förlåta henne.4 Ar det eå I läger bibeln, husbonde? sade den gamla hushållerskan långsamt. Den, som I talar om, hade fått sin arfvedel och gått ut i verlden och förslösat den; men han hade ej blifvit som en främmande hund jagad af gårde. Det passade honom att komma och bedja om nåd; men det passar er att gå till den dotter I så så djupt förorättat, öppna eder famn och säga: Kom hit och blif qvar här!4 tQvinna4, dundrade bonden, du bar talat nog för i afton. Dina ord äro skarpa och dina ord äro sanna; säg ingenting mer. Ty i ett har du orätt. Min dotter har varit ett olydigt barn och derför har Gud straffat henne. Nej4, sade Malene, jag har ännu icke talat nog; det kan man höra på edra ord. Gud har icke straffat henne, men han har gjort henne olycklig, för att böja edert hårda hjerta, för att gifva eder tillfalle att gälda en gammal skuld. Men I vill det icke; I vill vara hård, I vill vara oförsonlig och I vill ännu en gång förneka eder dotter; men kom ihåg att Gud Fader i himmelen också en gång skall förneka eder, då I vill vara hans barn! tSamma ord! Samma ord!4 mumlade bonden och lät hufvudet sjunka ned på bröstet. Jat, sade Ole, det är samma ord som Mathias sade, och de orden ha mer än en gång ringt i mina öron, och det har alltid varit som om en stuckit mig en knif midt i hjertat. Det har sargat och sargat i alla dessa år, och fast jag inte talat derom, har det dock varit värre än någon kunnat tänkt. Jag har arbetat och sträfvat och lagt ihop pengar och blifvit rik; men den törntaggen i mitt sinne, har ingenting tagit ut. Ochnu förmår jag ite mera. Jag vill ha ro, far, jag vill godtgöra hvad jag förbrutit, och jag skall dela med Berit allt hvad jag har. — I får göra som I vill, far. Han lade handen på dörrklinkan och öppnade dörren. cVäntat, hviskade Malene. Husbonden vill säga något. Man kunde tydligt se huru det arbetade inom den gamle bondens bröst. Flera gåner rörde sig hans läppar, men intet od ördes. Slutligen bröto sig orden väg med en

16 januari 1866, sida 3

Thumbnail