Aftonbladet – 13 januari 1866, sida 3

fl Irving, En resandes berättelse. — Starbäcks Berättelser ur svenska historien. — Josephson, Svenska konungar och deras tidehvarf. — Soden, ; Gustaf Adolf. — Litteraturoch konstnotiser. b — Nyare norsk och dansk litteratur. Sehultze: Fra Lofoten og Solör — Tidskrift for 8öi vesen. — ÅA. Bang: Fortellinger for Folket. — Both: Kongeriget Danmark. — De neapolitanske Klostres Hemmeliigheder. — Hannover: Om KaffeÅ forfalskningerne i Kjöbenhavn. — Holberg: Peder Paars. — Alsing: Mönuabeller — Zimmermann: Erindringer fra Felttoget 1864. — Gammelt og Nyt. — Schäbeler. Kjökkenbaven; Schultzes förträffliga skildringar af norsk natur och norskt folklif Fra Lofoten og Solör ha mottagits med stort bifall säväl i Sverge och Danmark, som i Norge; det hos oss florerande litterära fribyteriet, hvarpå vi ne att en nordisk mellanrikslag snart skall göra ända, har under sådana förhållanden naturligtvis ej underlåtit att lägga beslag på dessa skildringar såsom en gud kassapjes och befordra dem till öfversättning? på svenska. Emellertid har en ny, tillökad upplaga på originalspråket utkommit, hvilken vi härmed anbefalla i deras äåtanka, hvilkas bildning ej är till den grad främling i eget land, att de ej förstå våra närmaste fränders tungomål, och hvilka, emedan de älska den nordiska litteräturen, ogilla den internationella rättslösheten, på dess område. Den nya upplagan är utvidgad med två, för längre tid sedan i Skillipgsmagasinet? tryckta, småtrefliga skizzer, Juleglede? och Bergensreisen?, samt med en delvis etter folktraditionen utarbetad, särdeles anslående fråmställning af den för de norska vapnen hedrande träffningen i Frangen under kriget mot svenskarne år 1808, då en svensk kår under öfverste Gahn måste gifva sig. Der hölls år 1851 en minnesfest, då en bautasten restes i stället för den nedruttnade mastträdsstubbe, från hvilken norske kaptenen Dreier i den nyssnämnda träffningen sköt skott på skott, tills han dödligt sårad föll med de orden: ?Jag har visat Staffeldt (norske öfverbefälhafvaren) att jag ej är feg?. Uti denna fest i skogen deltog äfven et Tog Arbeidssvensker?, som tillfälligtvis just då drog vägen fram, Och Thraniterna, hvilkn nu grasserade som värst i Travgen, hade fra den Dag ingen Magt mere i Solör? — så vältaligt och gripande hade festtalaren lagt sina åhörare på hjertat, att ingen afund bör finnas mot bättre lottade med: borgare i ett land, hvars författning låter enhvar fritt bruka sina krafter och stiga så högt, som hans flit och duglighet medgifva. Sedan den ?Foreniog af Söofficerer, som under en följd af pio år i Kjöbenhavn ut-t gifvit en förtjenstfull Tidskrift for Sövesen, nu upplöst sig, har företagets fortsättning öfvergätt i marinlöjtnant E: Bluhmes händer, hvilken begynt en ny serie, hvaraf vi mottagit första bandets första häfte. Hvarje årgång utkommer i sex å åtta häften, hvart och ett om fem å sex ark, till ett pris af 64 skill. pr häfte. Planen är sätillvida förändrad, att krigsmarinen ej hädanefter, såsom hittills, kommer atti öfvervägande grad sysselsätta redaktionskrafterna och upptaga utrymmet; handel, sjöfart, fiskerier, skeppsbyggeri m. m., hvaraf örlogsmarinens utveckling beror, skola i främsta rummet behandlas. Det föreliggande första häftet in-1. nehåller följande artiklar: d ä Om vor fremtidige Veebning, af redaktören, som här med lif ocb kraft framhåller, att flottan är den vigtigaste delen af Danmarks försvar, hvilken derför bör, så långt man förmår, utvecklas. Afven under förut: sättning af ett nordiskt förbund anser författaren, att svenskarne, ?som et ifölge af Natur og Traditioner fremtreedende Heerfolk, burde levere Furbundsarmeen?, medan danskar och norrmän lemnade flottan. — Nästföljände artikel handlsr ?POm Vandets Saltboldighed og Strömpinger omkring Danmark, med Hensyn til defor Fiskerierne og Handelen. vigtigste Fiskearter?. Författaren, br A. J. Smidth, hvilken är känd såsom skicklig fackman på fiskerinäringens område, lofvar att i ett följande häfte med-c dela en förteckning öfver antalet fiskare if rikets olika delar samt beskrif-a de båtar jt och redskaper, som brukas vid fiskfångsten. t — Om den dansk-japanske Handelstraktat t in spe? har hr Holger T. Foss, hvilken så-1 som sekreterare åtföljde amiral Bille på amg bassaden till Kina 1864, och hvilkens in-s tressanta broschyr om Japans kommersiella y och politiska förhållanden vi förut nmält,s meddelat några upplysande anmärkningar. r Fillträde till: de japanska hamnarne är ound-f k r f h d En M 8 i vängligt, såvida ej de danska redarne skola alldeles gå miste om den öst asiatiska fraktvarknaden, der de förut med betydande fördel täflat med andra sjöfarande. Det amne, som författaren afhandlar, är äfven för oss af vigt, och vi återkomma en annan bång till dessa och dermed sammanhängande frågor. — En artikel om Havariilfeelde? og en om ?Amurlandet, dets Hanlel og Skibsfart? försvara väl sin plats i en idskrift, som söker sina läsare till en dellh bland fackmän, till en del bland det pu-lu blikum, som intresserar sig för fosterländ-s ska angelägenheter och företag i allmänhet, itan att vara omedelbart intresseradt utid lem. Amurlandet, ett område af 150 milsit ängd i norr och söder samt 30 å 40. mils oredt, ockuperades år 1854 af ryske ståt-1l nällaren i BSiberien, Murawiew, och af-lo räddes af kinesiska regeringen genom enld raktat i Tientsin år 1858, -hvarpå gränsen k närmare bestämdes genom en ny traktat ilsg Peking år 1860. Ryssarne ha här anlagt städer, handelsoch militärstationer, och Amurfloden befäres redan af 30 å 40 ång-!n artyg, som till största delen tillhöra staten, hvilken ännu så godt som uteslutande har Amurlandets kommers och industri i sina händer. Särskildtfäster artikelförfattaren le danske redarnes uppmärksamhet på exlt porten af rågmjöl från Petersburg till Ni-s solajewsk. Danska fartyg ha ock redan upp-d sökt fraktfartsmarknaden i Amurlandet, meny oristande tillgång på fartyg lärer för ögon-k olicket ba afbrutit denna verksamhet. —lt Till slut innehåller häftet upplysningar om lv