Frankrike har nyligen med furstendömet Monaco afslutit en sjöfartstraktat, som synes få en europeisk betydelse, och särskildt torde bli af stor vigt för vårt land. Vi bedja våra läsare icke härvid draga på munnen. Saken är verkligen ganska betydelsefull. Den lilla återstoden af furstendömet Monaco, så oansenlig den än är, utgör dock en stat, och då nu Frankrike tillerkänt Monacos fartyg samma rätt i franska hamnar som inhemska fartyg, och då Frankrikes öfriga traktater, exempelvis äfven den med Sverge och Norge, tillerkänner de kontraherande makterna samma rättigheter som de mest gynnade nationer, vill det synas som om de-förmåner, hvilka tillerkänts Monaco, äfven böra tillkomma de andra makter, med hvilka nyssnämnde öfverenskommelse blifvit träffad. Journal des Debats redogör närmare för förhållandet i en artikel, som vi här återgifva: Frankrike känner icke ännu hela vidden af de förbindelser, som det nyligen iklädt sig i afseende å furstendömet Monaco. Vi vilja i dag upplysa det om dem, ty för vår ringa del hysa vi i vår egenskap af handelsfrihetens anhängare en -djap erkänsla till Monaco för den tjenst som det bidragit att göra våra åsigter. .. Såsom man torde minnas, offentliggjorde Monitören för några veckor sedan ett handelsoch sjöfartsfördrag meilan två makter, Monaco och det franska kejsarriket. En artikel i detta fördrag, artikeln 4, ställer den franska han delsflottan på jemlik fot med Monacos. Den lyder sålunda: Artikeln 4... De franska fartygen: skola i furstendömets hamnar erlägga samma afgifier som de, hvilka de skulle vara underkastade i franska hamnar, och motsvarigt skola Monacos fartyg i kejsarriketshamnar. . åtnjuta samma. behandling som de franska fartygen?. Dessa föreskrifter innebära, att Monacos fartyg, hvilka hittills varit föga mångtali, men kunna bli talrikarej hädanefter skola behandlas såsom franska fartyg i alla händelser. De kunna om de så vilja, idka den Frankrike förbehållna sjöfarten mellan de franska kolonierna och Frankrike, göra fraktfart mellan Ingland och Frankrike, Italien och Frankrike, Brasilien eller Peru och Frankrike, utan aft betala större afgif ter, än om de vore franska. De kunna t. ex. från Liverpools eller Amsterdams varuupplag hemta Förenta Staternas bomull eller Javas socker eller kaffe. De kunna till och med idka kustfart, ty artikeln 4 invehåller ingen inskränkning, och då en stat har antagit handelsfrihetens grundsats, såsom Frankrike gjort, måste uraktlåtenheten af alla förbehåll inyalagar eller nya förordningar, som ha kraft af lag, nödvändigt tolkas såsom frihet. Denna artikel 4, som tyckes vara utan vigt, om man endast tager -Monaco i betraktande, har vidsträckta följaeri det stora hela. Franska regeringen, som i detta fall ledes af goda åsigter, har på de sednare åren afslutit handelsoch sjöfartsfördrag med stater, som äro oändligt mycket mera betydande än Monaco, vare detta sagdt utan att vilja på något sätt förödmjuka denna; dessa stater äro konungariket Italien, de förenade konungarikeua Sverge och Norge, tullföreningen, hvars främsta folk, Preussen, räknar flera ymnigt med fartyg försedda hamnar; vidare : Hansestäderna, hvilka ha ringa område, men besitta en. ofantligt stor handelsflotta, samt Holland, som det ör tillfyllest att nämna. De flesta af dessa fördrog innehållande i olika former det stadgande rörande flottan, som på de diplomatiska handlingarnes språk kallas det mest gynnade folks, och hvarmed meningen är, att den makt, med hvilken Frank: rike ingår fördrag, skall. vara berättigad till alla de förmåner, som vår regering kan ha beviljat en tredje makt. Men Monaco med sitt område af 15 qvadratkilometer och sina 1880 menniskor, säsom Almanach de Gotha uppgifver, är en makt, ett folk,