indet insändt beriktigande, på Stevensons rbete: The Civil Engineering of North .merica, deri den berömde engelske civiligeniören beskrifver och med ritoingar till la detaljer upplyser huru det tillgick, i ans närvaro, att flytta ett 51,35 svenska fot jupt, 25.67 fot bredt och fyra våningar ögt stenhus, n:r 130 Chatam Street i Nework. All såväl lyfining som skjutning kedde medelst ett stort antal häfskrufvar. lyttningen gjordes för att utvidga en gata, ch huset flyttades 15 fot från sin förra lats, således en väg af 66,35 fot. Det beäknades att till en flyttning genom nedagning och återuppsättning skulle ha forrats omkring fem veckors tid. Nu ?släjades? hela byggnaden till den nya platsen jå sju timmar. Den öfverenskomna betalingen i ett för allt för flyttningen var 1000 lollars, eller 3820 rdr rmt. Huset var af egel. Stevenson genomvandrade den flytade byggnadens alla våningar och fann iaen spricka på murarne. Möblerna hade varit qvar i rummen under flyttningen, och leribland i väggarne infattade spegelglas af 5700 rdr rmts värde. I ?Sixth? street såg Stevenson en kyrka, som han uppskattade tt rymma 600 å 1000 personer. Hon hade lifvit med läktare och torn släpad? 130 7 Denna byggnad var helt och hållet a trä. —LA — SFjöfarten i Öresund. Oaktadt Sundstullens upphörande och:således skeppsbefälhafvare icke behöfva angöra Helsingör för andra ändamål än för proviantermg eller upptagande af order, har dessas antal, som varit i land i Helsingör, under år 1865 upp: gått till 6662, eller i det närmaste lika många som under år 1864, då det var 58 mera. Det visar sig sedan år 1858 ett. jemnt, blott ganska litet afvexlande, stigande af ungefär 1000. Af de befälhafvare, som under sistlidet år besökte Helsingör, kommo 4088 från Östersjön och 2574 från Nordsjön. Det största antalet utgjordes af engelsmän, nemligen 2168, derefter i ordningen voro norrmän, nemligen 2040, der efter nedgår antalet till 577 svenska, 482 bolländska, 336 preussiska, 290 franska, 215 hannoveranska, 212 ryska o. 8. v. De månader, då Helsingör besöktes af det största antalet, voro naturligtvis Juni (1103) och Juli (1346), och den månad, då antalet vär minst, var Februari (24). — Då man känner att många fartyg numera ej anlöpa Helsingör, så kan man göra sig en föreställning om hur stort antal fartyg som under året passera genom detta trånga farvatten. — Eoporten af lefvande kreatur och ladugårdsprodukter från Göteborg. till och med den 24 Nov 1865 har utgjort: Lefvande kreatur: oxar 2274 stycken, kor 6 st., kalfvar 62 st., svin 2084, får 2653, tjurar 4, hästar 2 st. Kött 1177 centner, fläsk 558 d:o, smör 269,265 FT, ost 23,794 I, ägg 19,666 st. Om man tager i betraktande att denna export egentligen bedrifvits och tagit-fart under loppet af de sednare 7 å 8 månaderna under förlidet år, och att de svenska ladugårdsprodukterna ännu endast föga blifvit kända i England, så kan man icke neka att resultatet af ifrågavarande export är ganska tillfredsställande.. Den har, om man tager de här allmännast rådande varupriserna till utgångspunkt för en beräkning, beredt våra Jandtmän en inkomst af i rundt tal 740.000 rdr, och denna inkomst skall: sannolikt ökas i samma mån dels landtmännen blifva mera hemmastadda med och rätta sig efter engelsmännens anspråk ochvanor i afseende på ladugårdsprodukternas behandling, och dels sjelfva exportrörelsen blir mera ändamålsenligt ordnad. — Poströfveriet. Derom berättar GöteborgsPosten för i går: I torsdags på morgonen spred sig ryktet, att den aftonen förut här från Göteborg afsända norska posten inärheten af Kongelf blifvit ,öfvad. Detta rykte bekräftade sig snart, sedan från postmästa: ren Lundvall i Kongelf hit ingått en rapport af följande innehåll: t Postiljonen Knutsson anlände hit med norska osten kl. en te till 12 och affärdades kl. half 12 e. m. Kl. half 1 uppväcktes jag af bultande på fönstren och underrättades, att posten blifvit röfvad omkring en qvarts mil från staden och postiljonen illa slagen. Skjuts beställdes; dr Holmström och landsfiskal Fagerdahl eftersändes, i hvilkas sällskap jag begaf mig på väg. Knutsson anträffades i torpet Upsala i närheten af Skälbräcke qvarn. Sedan han blifvit förbunden, berättade han, att omkring 100 alnar från torpet 3 större karlar, hvilka legat gömda, plötsligen framrusade och med påkar tilldelade honom flera slag, så att han sanslös föll ur kärran. Då han återkom till sans,syntes åkdonet ej till, utan förfogade han sig till torpet... Från detta följde vi spåren och upphittade 21:sväskor härifrån (Kongelt), postiljonens pistol, hans och skjutsbondens mössor, 3 påkar, som begagnats at våldsverkarne, samt på stället der de legat gömda en tom helbutelj. Försedda med ljus och lykta följde vi vägen åt bergen! en qvarts mil, letande ät alla håll, utan att dock upptäcka flera åsar, hvadan vi funno det fruktlöst att i mörret göra vidare spaningar. Vi ätervände till torpet, der vi hemtade postiljonen, föratt i staden bereda honom bättre skötsel. Slag hade, utom å öfre delen af hufvudet, träffat honom i pannan samt å ena örat, i hvilket en inre blödning uppstått. Läkaren kan ännu. ej afgöra huruvida han kommer att repa sig. Afven skjutsbonden har blifvit slagen, ehuru ej farligt. Efterspaningarne komma att fortsättas af länsmannen Hammarstrand och. fiskalen Fagerdahl. — Hästen hade återvändt till staden med den toma kärran, å hvilken postväskan befanns hängande sönderskuren. Endast en mindre påse från Köpenhamn till Svinesund fanns qvar i dengamma: de öfriva. 11 till antalet. hade tilloripits