Aftonbladet – 10 januari 1866, sida 2

Iden tid han gaf serenader, såsom student : Upsala. Men — tempora mutantur.? Han fick väl i sig för mycket af det Bo strömska kollegiet i statsfilosofien, likason pastorn här tittat alltför djupt i den Lun densiska kyrkotidningen. — Men läs nu upp grefve Gösta Posses anförande. Hvad säger denne min gamle vän emot reformen?? Adjunkten ämnade börja, då em piga instörtade med andan i halsen. Här är ett tiligramm till prosten?, sade hon. ?Skolmästarn kom just nu från stan och hadet med sig.? ?Pass på, sade prosten och bröt telegrammet, nufå vi ännu färskare nyheter. Och han läste först tyst igenom de få ra dernva. Derpå aftog han kalotten och läste högt: Adeln har med 60 rösters majoritet antagit representationsförslaget. Pre sterna votera i morgon och bitalla säkert.? Nå, Gud ske lof... Mor, fyll silfverkannan med hembrygdt öl af bästa sort... Vi skola dricka för riddarhuset, icke i punsch och toddy, som är utländska varor, utar i våra gamia förfäders dryck. Mjöd har jag icke, men öl duger väl också, synnerligen då du har bryggt det, mor.? Snart frambars den väldiga silfverkannan, med en karolin på locket. fylld med skummande öl. Prostinnan, glad, frisk och treflig som alitid, slog sig ned vid bordet, gubben höll ett litet tal och tog sig en djup klunk, hvarpå han räckte kannan till gumman, yttrande: Alla skola dricka det nya Sverges, den nya riksdagsordhingens skål. Lefve konungen och hans ministrar.? : Ölkannan gick nu laget omkring och alla, både unga och gamla, gjorde b sked, utom adjunkten; som mumlade något orm Plandets