Aftonbladet – 9 januari 1866, sida 1

er trädgård, som skall vinna p vånz i Wallingford ?4 Det gjorde jag visst, min fru; men n bör ej kalla den pensåe ; styfmorsblomma? är illa nog, utan att gå ända till pensåe Violz tricolor är. blommans namn — det ve tensxapliga namnet. Nej, sade gamle Hathorn tvärt. ?Nej! Hvad menar ni med nej ?? Hvad äro namn till? Att komma ihåg ssker med; således måste det vetensksp I gaste namnet vara det, som är lättast at komma ihåg. Nu måtte väl pense vars bra mycket lättare att minnas än vi trexolår.? Jag står till er tjenst, mrs Hathorn; kom ut härifrån, för all de!; och ut stöfvade mi Casenower bortåt trädgården med mrs Ha thorn. Fader?, sade Robert, efter en plågsam tystnad, jag har något att säga er, någo mycket vigtigt.? Har du? Nå fram med det, min gosse. Farl..? I detta ögonblick kom mr Casenowei sättande in igen. Ack, mr Robert, jag glömde någonting. Låt mig säga er det nu, medan jag kommer inåg det. Jag ville så gerna, stt ni skulle taga reda på den der Rebecka Reid åt mig. Hon boi någonstans här i trakten, inom några mil. Jag vet icke rätt, huru många. Kan ni ej få reda på henne?? Hon, sir?, sade Robert, det är un gelär som att leta;reda på en viss vallmo ex hvet-åker.4 ?Nej, nej! När ni kommer till torget så fråga alla landtmännen från de särskildt socknarne, om de ej känna henne.? ?Ha, ha, ha! skrattade Hathorn senior. ?Ja gör dets Robert, Hay hal riset näste