Aftonbladet – 8 januari 1866, sida 3

5, Och rättvisare fördelning af denna börda. mer )J utskottet hade ej ansett det löna mödan att ut reda frågan, utan nöjt sig med att genom en något besynnerlig motivering komma ifrån sa8 ken Genom de öfriga ståndens beslut kunde nu I lej något vinnas, men talaren nedlade sin protest N mot utskottets motiver till den kraft och verkar )det kunde hafva. Grefve Björnstjerna försvarade e utskottets betänkande, hvilket af ståndet bifölls Samma utskotts betänkanden nit 22 afstyr kande väckt motion om förändrade föreskrifter i lafseende å laxfisket i Pukaviksfjorden i Blekinge län och n:r 23, afstyrkande väckt motion om skyldighet för sparbankerna i riket att å derstädes insatta medel för närvarande gifva minst fem och en half procents ränta, godkändes begge. Hr Liljenstolpe, den sednare motionens upphofsman, uttryckte i ett längre föredrag, som flera gånger helsades med skrattsalvor. sin förtrytelse öfver det sätt hvarpå utskottet behagat behandla denna hans motion, hvars syfte afsåg den mindre kapitalistens nytta. Iy denna höga ränta skulle locka honom att låta penningarne stå qvar i sparbanken i stället för att uttaga dem och förstöra dem på flärd eller använda dem till ockrande. Grefve Björnstjerna besvarade hr Liljenstolpes utfall mot utskottet, och talaren ansåg det ej vara underligt, att hr Liljenstolpe råkat i misshumör öfver att utskottet måst afstyrka hans motioner. men det hade för utskottet varit omöj(ligt att göra på annat sätt. t Samma utskotts utlåtande n:r 25 — som, med J anledning af hr Siljeströms motion om upphörandet af skyldighet för statens uppbördsmän att ställa borgen för omhänderhafvande uppbörd, tillstyrker ett stadgande, att det må vara uppIbördsman ebetaget att hos det embetsverk, der börgensförbihdelsen skall pröfvas, deponera star tens eller enskilda inrättningars obligationer, i värde motsvarande borgenssummans fastställda I belopp — föranledde någon diskussion. Hr D. W. Silfverstolpe ansåg att utskottets förslag ej skulle feda till någon påföljd: de allra flesta af öppbördsmännen egde ej kapital. utan skulle behöfva låna sig penningar till borgenssummans presterande; bättre vore då och mera rekommenderande att kunna åberopa två aktade män, hvilka genom att ingå borgen, visade sig vara fullt öfvertygade om den sökandes heder och redbarhet. Talaren fann förslaget ej vara nyttigt och yrkade derför afslag derå. Grefve Björnstjerna ansåg det vara af vigt att man så mycket som möjligt undveke borgenssystemet. hvilket alltid medförde återtjenster, som mången gång visat sig vara olycksbringande. Genom sitt förslag hade utskottet åsyftat att åt en sökande, som egde ett kapital, motsvarande borgensbeloppet, bereda tillfälle att ej behöfva stå i förbindelse hos personer för att erhålla deras borgen. Frih. Liljenerantz yrkade bifall till motionärens framställda alternativ: aflåtandet till K. M:t af en -undskrifvelse med-anhällan att! K. M:t ville från vederbörande förvaltande verk infordra och för näst sammånträdande riksdag framlägga fallständiga uppgifter angående de föreskrifter, som äro utfärdade och gällande i afseende på tjenstemäns åliggande att ställa säkerhet för omhänderhafvande uppbörd, HKvärefter representationen skulle öfverväga i hvad mån dessa föreskrifter borde bibehållas. Hr v. Koch ville ej motsätta sig utskottets betänkande: talaren omnämndåe i förbigående hur praxis i detta fall är i England, der sökande till uppbördstjenster vända sig till ett assuransbolag, hvilket åtager sig betala uppbördsmännens balans, i händelse en sådan skulle yppa sig. Hr v. Ehrenheim yrkade också bifall till betänkandet, som vid framställd propvsition blef godkändt. Utan diskussion godkändes samma utskotts betänkande n:r 27, afstyrkande väckt motion om inrättandet af en representation för häradet. me mo i ww Fo l Riddarhusutskottets utlåtande n:r 5 föredrogs ! J derefter ; utskottet tillstyrker med anledning at en motion af grefve C.G. D. Mörner att adelns protokoll öfver diskussionen i representationsfrågan (icke reservationerna) måtte tryckas i 3000 exemplar utöfver den vanliga till riksdagstrycket hörande upplagan för att utdelas till aila socknar i riket m. m. Bifall härtill yrkades af frih. namnen och att några af reservationerna icke ens vore lämpliga att komma till allmänhetens kännedom. Frih. C. Cederström fann ej heller lämpligt att reservanternas namn blefve allmänt kända och yrkade derför afslag å utskottets förslag. Grefvel vw A Ovzenstjerna ansåg att diskussionens sprid-wo ning till alla församlingar ej skulle lända tilll; annat än att Librirga allmänheten det begrepp, att vi erhållit en bristfällig grundlag, och yrkade fö derför bifall till sin och hr Stuarts inom utskattet afgifna reservation. Grefve Mörner trodde 9 icke, att den af den föregående talaren före1: heglade faran af diskussionens spridning till alla församlingar skulle uppstå, då ståndets majoritet med mogen öfverläggning fattat sitt beP slut, men ansåg att minoriteten egde rätt att få 8 sina skäl fullständigt och ostympadt kända af illmänheten. Han yrkade derför att protokollen, reservationerna och namnen på alla adelns vid. rågans afgörande närvarande ledamöter måttel;j ryckas i 3000 exemplar och genom stiftstyrelserna utdelas till alla församlingar för att öfveremnas till sockenbiblioteken, der sådana funnes, sedan sockenmenigheten fått tillfälle att derom aga kännedom, äfvensom att ståndet måtte samycka till boktryckarens anbud att. mot det att han hölles skadeslös från möjlig förlust, förantalta en sådan godtköpsupplaga, som ofvan vämnts. Frih. Klinckowström instämde och anåg att diskussionerna i representationsfrågan unde blifva af mycken nytta för de personer, om inkomma i den nya representationen. Hr fäljenstolpe, med hvilken hr G. W. v. Francken n te i h fö nen eljest förvaras bland kyrkans handlingar, 0 si r a örenade sig, yrkade att äfven debatten vid förra vi iksdagen i representationsfrågan måtte tryckas. y Ir O. v. Knorring instämde med grefve Mörner, ill hvilkens förslag grefve Oxenstjerna också . löt sig. då hans åsigt icke erhölle något under-! töd. Hr Lagerhjelm, som understödde gretve pi Mörners förslag, upplyste att han också röstat hi att få bli i den tryckta förteck-g ingen på reservänterna upptagen. Ståndet anid ve Mörners förslag. st ej och anhöl og gre: Samma utskotts utlåtande n:r 4 med anledning f hr Fåhrei motion om månatlig tryckning 1 1 r Leuhusen, som änsåg det onödigt att trycka kk f 1 d förteckning å adelns ledamöter vid riksdagen su tslogs på yrkande af grefve Mörner och tilllet sljd af det i fråga om utlåtandet n:r 5 fattade gr eslutet. , Ståndet åtskildes kl. 24 4. oc