Aftonbladet – 8 januari 1866, sida 3

Istaterna; unionsregeringen hade vidtagit nt I diga försigtighetsmått till ordningens up; jrätthållande. al Kongressens båda hus hade ajournerat si r I till 5 Januari. Presidenten Johnson ha s meddelat senaten att han, då general Logai afslagit att afgå såsom utomordentligt sän debud till republiken Mexiko, i dennes ställ I dertill utnämnt hr L. D. Campbell. Enligt underrättelser från Newyork af der 21 December, har presidenten Johnson tt till senaten stäldt budskap försäkrat, at återställandet af unionen gör stora framsteg I representanthuset har ett förslag blifvi gjordt och öfverlemnadt till en komite hvilket förslag går ut på att aldrig erkännt en regering, som blifvit påtvingad en ame Irikansk nation. I Näst efter de i kongressen förekomna re solutionerna är det isynnerhet Grants ytt franden som ådragit sig uppmärksamhet Denne general, som står lika högt i anse sode hos regeringen som i popularitet hos Å folket, har jå sista tiden begagnat hvarj: tillfälle att angripa det mexikanska kejsar. dömet och uttala sig för dess omstörtande. Engelska tidningen Daily News meddelar et: af hans tal, hvaruti han visar att Mexiko en längre tid nödvändigt måste bli en militärstat och att en sådan granne skulle komma att utöfva det skadligaste inflytande på förhållandena i unionen. Om en större stående armå hålles vid Förenta Staternas sydgräns?, yttrar Grant, skulle dessa af blott och bar hänsyn till sin trygghet vara tvungna att hålla en lika stor styrka, och följden derat skulle bli, att man i Amerika följde samma hotsystem, hvartill de europerska makterna äro dömda under den dju paste fred och som kräfver så stora utgiler. Hvilken verkan skulle ett sådant system ha på Förenta BStaternas författning? Ingen kan förutsäga det. Det är likväl an ledning att befara att det amerikanska fol ket med tiden skall vänja sig vid soldat väsendets summariska beteende, låta blända sig af dess snabbhet och kraftigare verkan och bli otåligt öfver en fri regerings lång samhet och mera besvärliga former, lika som det skulle bli mera benäget att ursäkta hvarje våldsbragd af reg.ringen, om dervid genast uppsåddes några resultater. Det vore äfven möjligt att uppkömsten af en. militärkast i den nya verlden i förening med grannskapet til! ett furstligt hof skulle komma att genomtränza samhället med denna anda och införa den skilnad mellan soldater och borgare, som är så vanlig i Europa, så att folkets massa läte förleda sig att betrakta krigsyrket såsom värdigare och vigtigare än hvarje annan verksamhet. Men ingen skall kunna neka att genomgripande rändringar snart måtte inträffa i regerings ystemet, så snart dessa föreställningar om soldatståndets öfverlägsenhet blefve arilmänna hos den amerikanska demokratien.? SYD-AMERIKA. Underrättelser från Valparaiso af den 18 November förmäla, att den spanska amira len Pareja hvarken var i ständ att landsätta !rupper på Chilis kust eller erhålla färska lifsmedel till något pris 1 Valparaisos hamn Se 4 ROR lågo följande utländska krigsskepp för ankar: det britiska krigsskeppet Leander och korvetten Columbia, Förenta Staternas skepp S:t Mary och det från Rio Janeiro ankomns ingfartyget Mahonge, det franska skeppet Pallas och transportskeppet Eurydice, samt den italienska fregatten Principe Humberto. Från Callao förmäles den 28 November, tt den nye presidenten Canseco förklarat x-presidenten Pezet för ?högförrädare och önnmördare? och att han 1 en not fordrat lennes utlevererande af den franske charge Paffairen i Lima. Pezet hade likväl samma lag som noten afsändes afrest till Panama. Jen 26 November egde en stormig folkörsamling rum i Callao, på hvilken Perus : tällning till Spanien häftigt diskuterades ;j ch den revolutionäre generalen Prado för! iationalärans räddande utnämndes till dikator. Ledarne för revolutionspartiet och alrika medborgare förklarade sig för honom ch ålade bonom endast förbindelsen, att så ort som möjligt sammankalla en kongress. Jansecos makt i Callao var genast slut. ch det skulle alldeles icke vara något närkvärdigt, om nästa post meddelade un errättelsen, att diktatorn desavouerat dei areja-Pinzonska fördrsget och för Peru lutit en offoch defensviv allians med bili. Enligt franska tidningen Patrie hade Canecos dekret, hvilket förklarar general Pezei ch en stor del af de personer, som tillhörde ans förvaltning, för landsförrädare, utbred: n panisk förskräckelse. Den diplomatiska åren hade helt och hållet ogillat denna andling och hade ännu icke knutit några örbindelser med den nye chefen för regeingen. Canseco förskaffade sig högstv vakten derigenom att han anklagade sin öreträdare för svaghet emot spaniorerna, en. han har icke ännu vågat förklara Spaicn krig; han vet nemhigen, att den spante amiralen Pareja i denna händelse skulle enast lemna Chilis farvatten för att operers mot Peru. Han saknar äfven pengar att etala trupperna, och på deras trohet kan an endast räkna, såvida han utbetalar de8 sold. En telegrafdepesch från La Plata af den November :örmäler, att marskalk Lopez,