större skydd för kanonerna än som behöfdes för kanoner och servis att rymmas; att vara nöjd med så mänga kanoner, som fartyget lämpligen kan föra och ej flera. För latt lyckas häruti, var det nödvändigt att applicera så tjock pansarbeklädnad, att fiendens skott ej kunde göra någon verkan på densamma, på samma gång fartyget en dast finge resa sig några tum öfver vattenytan, ej högre, och der skulle ett smalt bälte at tjock pansar sträckas, längs den öfre kanten af fartygets sida, sålunda presenterande ett fullkomligt skydd. Alltså borde den minsta qvantitet af den tjockaste pansar göra den största nytta genom att beskydda fartyg, maskiner, pannor och krutdurk. Dernäst behöfdes, för attskydda kanonerna, en liten cirkelformig fästning, sköld eller torn, inrymmande ett par kanoner; och om man ville hafva fyra kanoner, måste två sådana torn konstrueras, för att inrymma bestyckning och servis. Man sparade derigenom på pansaren så mycket som möjligt, men hade dock tillräckligt deraf för att fullkomligt skyuda såväl fartyg som bestyckning. Följderna af dessa vilkor äro dock sådana, åtminstone för sjögående fartyg, att vi ej utan motsträfvighet skulle vilja underkasta oss dem. Fartygens låga sidor göra så mycket, att sjön under resa oupphörligt mäste rulla ötver fa tyget, och vägorna, ej sjömannen, få herravälde öfver däcket. Amerikanaren underkastar sig vilkoren, aflägsnar sjömännen från däck, tilllåter sjön att passera öfver och låter ångan framdnifva sitt fartyg till stridsplatsen igenom, ej öfver sjön, utan att bekymra sig om segel. Amerikanaren är likaledes nöjd med det lilla runda tornet till skydd för kanoner och folk; han vrider det på en central vändskifva i midten af sitt fartyg, lägger sin styckeport högt nog för att undgå vattnet och guver eld med sin kanon igenom en öppning, föga större än kanonens mynning. Helt kort och godt stödjande sig på dessa vilkor, utan att vidare inskränka ::onstruktörens upplinningsande, skrider amerikanaren helt käckt till verket och bygger sin flotta. Man finner lätt, att den amerikanska monitors?-klassen, med två torn å hvarje fartyg och två kanoner i hvarje torn, är en fartygscert, som kan göras snabbgående, skoufri och sjöduglig. Dei är ej komfortabelt, men det är säkert. Sjön må taga herravälde öfver däcket, men i fria luften, ofvan sjön, placerar amerikanaren en platform på toppen af sitt torn, som han kallar för orkandäck, och derifrån kan han med likgiltighet skåda ned på sjöns fruktlösa skummande och brusande öfver det öfvergitna däcket nedanför honom. Dertill har hans fartyg, den fördelen, påstår han, ait ej slingra i sjön, så att han kan sigta lugnt och afskjuta sitt skott säkert. Om; han säledes förkastar mycket som vi värdera, försäkrar han sig i stället om hvåd som han yvärderar högre. Jag tror mig hafva rätt att påstå, att amerikanska tornfartyg af den större klassen, med två torn och fyra. kanoner, äro ypperliga fartyg, oaktadt våra engelska fördomar mot deras framgång. Likt så många amerikanska uppfinningar, äro ue noggrannt utförda och konstruerade för det ändamäl man äsyftat, samt utmärkta för sin styfhet och särdeles noggrannhet i allt hvad dess utrustnivg vidkommer. Planschen n:r 138 (naturligtvis medföljande tidskriften) föreställer longitudinalsektion, däcksplåner och tvärsektion ät kap. ten Ericssons törsta merikanska ?monitor?, det första tornfartyg, som utmärkt sig i affär, då det med sit enkla törn och ett par kanoner måste uthärda en hel bredsida från ett fartyg af mycket svårare dimensioner och bestyckning, och som det helt och hället öfvervann. å Kapten Ericsson, ?Monitors? konstruktör, har länge utmärkt sig säväl i England som Amerika. Hän blef allmänt bekant som uppfionare och konstruktör af en ar de förträfflgasie maskiner, hvilka täflade med hvarandra före öppnandet af LiverpoolManchester-jernvägen. Sedermera uvmärkte han sig för införandet at propellern inom ängpavigationen, och han lagerkrönte sin bana genom sin sista upppfinning af tornfar tyg, som tyckes hafva vunnit den amerikanska regeringens största förtroende; och under hela deras inbördes krig halva moöuitorerna gjort unipnisterna de wgtigaste tjenster, d Plahen till dessa fartyg bar till alla sina delar vittuesbörd om den amerikanska djer. heten. Alla invändningar mot detia slugs iertyg bafva blifvit härda eller ledt till törbättringar. Eiter den uppfatining sjömanoen har om saken skall han naturligtvis säga, att monitoren liknar allt aunat än eu fartyg; alltiog är ovänligt. Den har hvarken köl, slag eller brädgängar och relingar. Den är snarsre lik en londonsk brygga med n str horisontel timmerhög ovanpå, skjutande upp öfver däcket och uedgående under vattenlinien: Det stora öjre däcket eller platttormen harmonierar på intet vis med skapuaden af det undre skepjet, som uppbär det; det är synbarligen ämnadi att skydda rodret och aktern iör hvarje försök att skada det genom.kollision. Förut är hela skrofvet skyddadt af det öfverskjutande däcket, och allt som synes af fartygets sidor olvan vattnet är betäckt med tjock jernpansar, samt det al trä byggda däcket skyddadt af jernplåtar, Rodret är ett balansroder : och iartyget framdrifves af en enda skruf, Pannorna utgöra ett dubbelt lag af pannor af vanlig konstruktion, med fyrdubbia rörgångar. Det bör anmärkas, att idn med tornet är helt och hållet olika med kapten Coles uppfianing. Hela tornet är på öfre däck utsatt tör skott; det hviar icke på rullar, utan vrides på centrum, hvilset synes uppbära största delen al dess vigt me