Aftonbladet – 4 januari 1866, sida 3

Article Image
10 år sedan svärmade hundradetals af stora, I ståtliga skepp, och alla nationers flaggor glänste i solskenet, finna vi nu, visserligen I förhända ett hundrade fartyg, små och stora, men, jemförelsevis — tomhet. Der ligga I förtöjda vid de nya kajerna ett par af Greens eller Money Wigrams Blackball SPP, ett par af Blackball-linien och kanske 5 eller 6 andra stora australiska, fördom så vidtberömda, Clipper?-skepp; vidare ett dussin eller så af medelstora fartyg, 10ssande eller intagande last vid bryggorna, men de öfriga äro obetydliga kustfarate, hvilkas vidsträcktaste resor gälla Nya Zeeland; till hvilka vi må lägga de uti interkoloniella trafiken engagerade ångbåtarne, hvaraf Sydney eger både de flesta, de största och de vaekraste. je förgäfves söka vi de rikt kolorerade flaggörna från alla länder, hvilka för 10 år sedan, på en söndag, en så skimrande och rik färgläggning åt Hobsons Bay. Blicka bvart vi vilja enom den bästa kikare, och de enda utändningar vi kunna upptäcka äro en hamburgare, en holländare och två amerikanare (Sept. 20); ej en blågul flagga, ingen dannebrog, nej, icke ens en fransk tris coler, och, hvad som bevisar mera än något annat att en ael af sjöfarten nästan alldeles upphört, är att af de två förra ieke någon svajat. i Melbourne på många månäder. Hela centren af bayen är öde och vid norra sidan ligga för ankar, särdeles prydligt målade — 0, omen! — 416 eller 17 ångoch segelfartyg till. salu antingen under ntmätning eller för andra orsaker... Ållt är så stilla att det är nästan melankoliskt, ingen Niflighet som fordom, intet väsen, stoj, farande hit och dit med ångoch segelbåtar eller elektriserande rörlighet bland massor af arbetande män, bevisande ätt handel; skeppsfart och näringar äro vid godt helso: tillstånd — i stället ett slags svårmodigt släp, tydande på en ansträngning att vidmakthålla lif snarare än frisk, obruten energi; hvilket allt redan vid första anblieken förkunnar för den resånde; som biott kätide Victoria i dess första heyday?, att en förändring egt rum. Vid ankomsten tillMelbourne med jernbana, en half svensk mil lång, gifver det vika för bättre tankar, ty staden har onekligen blifvit förskönad och förbättrad under portion som t. ex. Sydney. Först äf allt finna fenhet vid hufvudgatorna och öpptäcka många verkligt vackra, i arkitektoniskt hänse: ende väl tänkta och förtjenstfollt utförda jemte nästan alla banklokalerna äro prsktfulla palatser.. Det råder icke dessmindre uti dessa, såvål söm i så mycket annat, en anda af yankeeism ellerrättare-braggadöctio, kanhända oafsigtlig, men icke dess mindre tydligen ättryckande den ideen — jag är pengar, och pengar har makten?, eh ide så sanut införlifvad med allt. engelskt och så fullkomligt på sin pläts bland engelsmän förelsen från andra sidan atlantiska hafvet, vore det ej att-den väluppfödde engelsmannen, Väl kilonahde penmningens -mekt, aldrig visar denna kunskap i allmänna lif: och i detta fall följande kusin Jonathans exempel — måste underrätta hela verlden om hvad han eger: Om privata och publika svårmodiga intryck, hvilket vid första an-l: blicken ofrivilligt bemäktigat sig ens sinne, ) sedtisate debader om ock ej i-samma pro: l. vi en afgjord förbättring i husens beskafbyggnader, tillhörande privatpersoiiet, hvars att det synes vara öfverflödigt hefnta jet! vet, då deremot australisnaren — pojklik I kompaniers byggnader äro vackra, hvat skola vi säga om statens, af hvilka de flesta ännu : äro endast halffärdiga och af hvilka några troligen aldrig blifva mera? Der är parlamentshuset, af det mest magnifika utseende på arkitektens plan; (och tvifvelsutan en lika stor prydnad för kolonien Victoria soth parlamentsbyggnaden i London är för Eng: land, blifver det någon gång färdigt), börjadt 1852 och stående nu som för tio år sedan vid ähdan af hufvudgaten, Bourke street, halffärdigt, en skräck, vanprydnad, varning och exempel att ej areal företag som man ej har medel att nybyggd ruin som efter all sannolikhet komullborda — en mer att Qvarsiå såsoin sådan för ännu många årtionden, då den summa som erfordrag för) fullbordandet är så stor att ingen ministör har mod nog att begöra den af underhuset, hvars provins-medlemmar obestridligen vilja opponera sig mot en sådan utgift, sålänge mänga delar af landet sakna farbara vägar, bryggor 0. 8. v. er äro ej mindre än sex andra statens byggnader i Melbourne i samma skick, existerande halffärdiea och endast elt af någon betydenhet framåtskridande och under arbete, Seger nn ejände året under byggnad, hä 1867, då äfven det balfva måste erkännas vara den präktigaste byggvad i södra hemisferen, uppfördt med -en kostnad af emellau sju och åtta hundra tusen pund sterling. Det måste medgifvas att våra kolonister göra, eller rättare ämna göra det storartadt i statsbyggnader, och ifall Melbournes posthus någonsin blir färdigt, blir det obestridligen ett af de vackraste arkitektoniska arbeten i verlden. För ovanlighetens skull bör jag nämna att en större byggnad till hörande staten blifvit fullbordad under de siefa tio åren — The Treasury — och en prydnad för staden är den. andel, rörelse, daglig trafik och individnel förtjenst äro ungeltär 40 procent mindre än för 10 år sedan, så att priser och arbetskostoader äro nu här ej mera än ungefär 10 procent högre än i England, och om änskönt det inre at landet blifvit satt i förbindelse med hnfvudstaden genom öfver 200 engelska mil jernvägar (byggda med en kostnad af öfver 8,600,000 ) har lifligheten i kommersielt hänseende i Melbourne betydligt aftagit, oemotsägligt bevisande att den tid nu kommit då Australien måste nöja Sig med samma förmåner som andra länder, och att ställningen ej får betraktas såsom någon temporär fluktuation. Detta har hufvudsakligen föranledts af en betydlig minskning i guldtillgången och utvandringen till Nya Zeeland, dit häritrån minst 30.000 per soner på de sista fyra åren afrest för att å dervarande guldfält söka sin lycka — dessa utgörande sjelfva märgen och senorna af lften af hvilket påräknas bli färdigt )

4 januari 1866, sida 3

Thumbnail