Aftonbladet – 4 januari 1866, sida 1

men med allt det der, är ändå en god arm bättre än två klena och ...? Denna stond fick ett oväntadt afbrott. Robert gick fram till bordet utan att lyfta ögonen från marken och sade: Jag ber om förlåtelse, fader, ert sjuka ben har hållit er hemma den här skörden; men jag har gått främst med skäran ibland dem; och jag försäkrar er, att den unga qvinnan gjorde en karls arbete; och emellavåt tog den gamle mannen hennes plats; och på detta sätt, hvilande skiftevis, höllo de jemna steg med den bästa skäran der var. Och derföre säger jag?, fortfor Robert, i det ban skyggt upplyftade ögonen, med. afseende på deras fattigdom, deras trötta. lemmar och deras mod under arbetet, kan ni ej betala dem mindre än en god skördeman.? Hvad är det, Robert?? sade mrs Hathorn, som kommit ut för att höra meningen af alit detta. ?Men om ni vill vara ännu rättvisare, moder. som det anstår den, som gerna gifver af ett öfverflöd åt den fattige, skulle ni betala dem som en och en half; det säger jag.? . Hathorn riktigt stirrade af outsäglig förvåniog. Hvarför ej lika gerna som två? Är du galen, Robert, som tar deras parti mot mig ?5 . Nog taladt?, inföll Patrick med sjelfkänsla. Mycken tack, mr Robert, men det skulle blifva en allmosa, och vi taga blott emot, hvad oss med rätta tillkommer. Betala våra båda skäror som en, och låt 082 på.? ?Ni ser sjelf, fader4, utropade Robert, ?de äro rättskaffens folk: och om ni hade sett, huru de arbetade, skulle ert hjerta smälta, som mitt gör. U muter; det gör mig sfuk